I mitt huvud
Ni vet när man har en låt i skallen, som inte vill försvinna. Ni vet hur irriterandet det är och ofta är det inte någon bra låt heller. Min kollega gick och sjöng på en trudelutt en hel dag innan vi kom på att det var telefonsignalen från en kollegas telefon.
I min hjärna just nu låter det just nu (och har gjort sen i går): "Kunskap, glädje..... och så lite tango". Minns ni? Från den tiden Lasse Berghagen ledde Allsång på Skansen. Om han inte sjöng den stumpen kunde liksom inte Allsången komma igång. Vi snackar 90-tal alltså.... Hur sjukt är detta? Nog för att jag har varit ett stort fan av Allsången och Lasse Berghagen var min första idol (jag var 6 år och sparade ihop till min allra första LP-skiva "Tacka vet jag logdans", som jag tvingade med mej pappa att köpa. Pappa försökta övertala mej att åtminstone köpa en ABBA-LP men icke, Lasse B var min första stora kärlek), men ändå.... Varifrån kommer den??? Och varför??
En annan goding som ofta dyker upp i skallen är denna:
Varför??? Jag är visserligen uppvuxen med Svensktoppen men denna är från 1975! Tror inte ens att min mamma spelade denna hemma.
Ibland får jag in denna:
Jag känner mej inte som mest vältränad när jag sjunger på denna, om jag säger så....
Minns ni Ally McBeal som gick på TV på 90-talet? När hon gick hos en terapeut fick hon rådet att ha en "theme-song" och sjunga på i huvudet när livet behövde det. Och min "theme-song" är denna (all övrig likhet med Ally McBeal kan bli ett annat inlägg, eller kanske flera...):
Min gladlåt, min räddare-i-nöden-låt, min bästa låt när jag behöver piggas upp eller när jag är på ett strålande humör. Men inte fasiken hjälper den mot "Kunskap, glädje..... och så lite tango"!