piaspraliner.blogg.se

Åter till verkligheten efter underbara dagar i London. En verklighet, som när vi kom hem vid midnatt, kom hem till ett ekande tomt kylskåp. Fick fortsätta med den kontinentala frukosten en dag till, torrt bröd och te.

Londonresan kan sammanfattas i några punkter:
- Att semestra i en storstad under en värmebölja är svettigt men trevligt. Vi hade nog aldrig annars suttit i parker och bara kollat på folk annars.
- Mitt i sommaren är det löjligt många turister i London. Mest asiater, italienare (mängder av skolklasser med tonåringar överallt. Hånglande i köer, fnissande och så många av dem. Vi hamnade mitt en klump med 40-50 av dem och höll på att inte komma ut) och amerikaner, många många amerikaner.
- Av all personal på pubar och restauranger vi träffade var det bara en handfull som pratade brittisk engelska. Förvånandsvärt många amerikaner. Tur är kanske det för när vi var i Newcastle förstod man inget av den dialekten.
- I parkerna vimlar det av hundar och alla är lösa men inte en enda hund sprang från sin matte eller husse. Inga hundar skällde på varandra utan när de träffades så lekte de. Och inga hundar sprang fram till folk och hoppade eller så. Trevlig upplevelse tycker jag. Glada och trevliga hundar. Och om man inte plockar upp efter sin hund kostar det 60 pund, så det var väldigt rent. Sånt gillar jag.
- Våra kids har hängt på pubar (säkert 3-4 stycken... alltså inte så farligt om nån skulle oroa sig). Saknade det där hjärtliga bemötandet som man ser på brittiska serier, men det är väl mer sånt ute på landsbygden. Och kidsen har nog målat på de flesta ställena.
- Det finns många trevliga lekplatser till barnen. Sandlådor och en del vattenlek. En trevlig stad för barn tycker vi.
- Knasbollen blev utslängd från en bar, vilket han nu tycker är lite coolt, fast då var det lite jobbigt. Det var en stor brysk vakt och knasbollen förstod inte riktigt vad som hände.
- Kmäppisen är också lite stolt över att ha åkt fast i säkerthetskontrollen, så här efteråt. Inte alla som gjort det på Gatwick.
- Det är jäkligt dyrt att äta i London. Dyrare än här hemma ibland. Den billigaste maten åt vi på puben på Gatwick. Det säger ju lite om priserna. Men vi har ätit bra och god mat, inget att klaga på där inte.
- Det funkar alldeles utmärkt att traska runt i London med kids. När vi åkte sa folk att vi inte skulle klara oss med 40 pund på våra Oystercard (typ kontantladdning på lokaltrafiken här hemma). Vi använde inte ens upp 30 pund, och då åkte vi ändå rätt mycket. Kidsen åker gratis på kollektivtrafiken där men inte på tågen, men ändå.
- Det var inte så många pokemonjägare som vi trott. Bara en handfull i parken. Vad vi vet i alla fall.
- Väldigt många poliser överallt, vilket gjorde att det kändes tryggt och bra.
- Jag har gjort min debut som gatuartist men det är inget som kidsen lagt på minnet. När folk frågar dem vad som var roligast med London, svarar de "Att shoppa!". Hmmm, borde inte deras mammas uppträdande vara något de minns? Jag lär i alla fall aldrig glömma det.
- Att ha med knäppisen som smakråd när jag shoppar är ingen bra idé. Vi har inte riktigt samma smak. Hon tycker jag kan ha vad som helst "Du är ju fin i allt, mamma", trevligt att höra men när hon plockar fram midjetröjor i stl 32 blir det lite tokigt. Aldrig några kritiska eller konstruktiva kommentarer, men vad kan man förvänta sig av en sjuåring. Det kommer väl sen när hon blir tonåring.

Tja, det var väl allt om London för den är gången. Vem vet vad som händer mer den här semestern. För alla vet att den här rastlösa familjen har lite svårt att sitta still. Och det är tre veckor kvar på semestern. Mycket kan hända!

Det blir kul till vintern att scrappa alla fina bilder Mr P tagit. Alla lyktstolpar och tunnelbaneskyltar. Alla byggnader och statyer. Han vet vad jag gillar, min man.