piaspraliner.blogg.se

Igår var det skolavslutningsdags för båda kidsen. Traditionsenligt stod alla föräldrar på skolgården och såg barnen tåga in klassvis till den stora trappan. Och som vanligt sken solen. Jag älskar att stå där och se barnen, lyckliga och förväntansfulla, en del rätt nervösa över alla dessa föräldrar och släktingar som tittar på dem. I år ställde vi oss längst fram, annars har vi alltid stått långt bak, och vilken skillnad det var. Nu såg och hörde vi ju allt som barnen sjöng, i alla fall nästan allt för vi stod på sidan, så knäppgökens sånger hörde vi inte riktigt. Men ändå. Tur att solen sken så jag kunde ha en tår i ögat utan att någon såg, där bakom mina solglasögon. 

 

 

 

Jag gillar vår rektor. Hon är bra och pratar till barnen. Och hon lyfter fram barnen. Det framförs danser och några musikstycken, i år var det ett gäng barn som spelade trombon, och alla årskurser får framföra egna låtar. Varje år (som vi har varit där i alla fall) är det tre 3-or som är konfrencierer, en från varje klass. Som hälsar välkomna, som berättar vad som kommer och som drar egna små skämt. I år var jag väl lite mer intresserad av vad de sa, eftersom jag faktist känner två av dem. Och vad duktiga de var. Det är ju inte lätt att stå där uppe på trappan, prata i mikrofon inför alla människor, men jäklar vad duktiga de var! 

 

När skolgårdsstunden var över var det dags för förskoleklassarna att ha sitt avslutningsfirande i klassrummen och treorna fick säga hej då till sina lärare, vi hade klassfest förra veckan så vi hade avtackning av lärarna då (och ettrona och tvåorna har inget avslutningsfirande alls). Knäppgöken och hennes kompisar hade övat in en dans och sen tackades varje barn med medalj och kram av lärarna. Barnen hade själva fått rita sina medaljer med vad de vill bli när de blir stora. Det var poliser, superhjältar, piloter, ridlärare, en som vill bli medicinsk forskare och en som vill jobba på Länsstyrelsen minsann. Knäppgöken ville blir lärare, vilket var en nyhet för oss, sist var det barnläkare eller skådespelare hon ville bli. 

 

Traditionsenligt gick vi efter skolan och åt lunch på Saloonen här i förorten, vår lokala restaurang som är riktigt trevlig med god mat. Och enligt traditionen har papps varit med hela tiden. 

 

Dagen avslutades med årets tredje studentfirande. Massa folk, god mat och en vacker och lycklig student. Studentfirande är också himla trevligt. Dessa lyckliga studenter som man bara blir glad av att se. Och i år har vi fått uppleva det tre gånger, inte illa. Nördig som jag är, har jag förstås redan tänkt ut hur de scrappade fotona skall bli, uppslagen är klara i huvudet. Tråkigt nog tog jag olika mycket foton på studentkalasen, men något skall jag väl få till.