Segare än segast

Vissa dagar är det urkul att jobba, allt flyter på och allt är helt perfekt. Sen är det dagar som idag. Så segt och långsamt. När man bara stirrar på skärmen, som fått ny bakgrund bara för jag var så uttråkad igår. Eller tittar ut på de vackra buskarna utanför fönstret. Och bara längtar härifrån. 
 
 
 
 
Så blir det ibland, när man har ett sånt jobb som jag har. Jag är mellan uppdrag och projekt. Har lämnat något gammalt och börjat på något nytt, som inte tagit fart än. I förra veckan var allt bra: "Bäst att passa på att njuta nu när det är lugnt", sa jag. "Jag vet att hösten blir hemsk, så det är skönt att det är lugnt" kändes rätt att tycka då. Men nu. Nej, nu är det så lugnt att jag snart skriker högt. 
 
Ännu värre blir det under dagen. Jag skall inte vara på kontoret på två veckor (!) och kommer under dagen att lämna över de få saker jag har att göra, till någon annan, så inte jobbet blir lidande. Och när det är gjort är det inte mycket kvar att göra här. Min frånvarotavla behöver göras om. Mina björkar (som tydligen liknar både glassar och svampar) får ersättas med något nytt. 
 
 
Så jag får väl sitta här idag och vara uttråkad. Och stinka från mitt nya dyra schampo, som luktar skit och som jag får huvudvärk av (varför luktade jag inte på det innan, kan man undra). I eftermiddag får jag använda flexen och åka hem tidigt. 

Kommentera här: