piaspraliner.blogg.se

Den lilla knäppgöken har en fantastisk lärare, en Fröken Rasmus (eftersom han själv skriver under veckobreven med det har vi börjat kalla honom så). Och fröken Rasmus spelar handboll i allsvenskan.

Efter jul började kom jag på att det hade varit så kul att samla klassen och överraska honom på en handbollsmatch. Jag kollade med den lilla knäppisen och hon köpte min idé. Därefter tog jag den vidare till en kompis, tillika mamma till Es klasskompis och även hon handbollsspelare (mamman alltså). Även hon köpte idén. Och en inbjudan lades ut på FB i klassens egna grupp.

Idag var det den stora dagen. Utanför hallen samlades det barn, föräldrar och några syskon. Åtminstone halva klassen var med, större uppslutning än vad jag trott. Kidsen skrek på "Rasse" och Rasse såg förvånad (och glad hoppas jag) ut när han såg oss. Några hade skyltar som det viftades med. Ungarna jublade och var engagerade, några mer än andra. Även föräldrarna drogs med i stämningen. 

Matchen var en spännande historia och en viktig sådan, fick jag berättat för mig av en dam som satt bredvid mig. Hon var väldigt inne i matchen och skrek "Järnspikar!" när det blev mål för motståndarna och busvisslade så mycket att jag blev lomhörd. 

Efter matchen fick Fröken Rasmus ställa upp på idolbilder med sina barn, ett lagfoto med de barn som inte hade hunnit åka hem än hanns också med. Och han fick skriva autografer minsann.

Tja, sånt har jag sysslat med en vanlig lördag i mitten av mars. Och nu när jag ligger i sängen börjar jag fundera lite på vad som skall planeras härnäst. Nån som fyller år snart som kanske skall överraskas lite. Eller nån som bara behöver muntras upp och få lite kärlek. Ja, vem vet. Vi får se vad jag kan hitta på.