Spadag
Knäppisen gick bananas med rosa nagellack och stämplar på naglarna. Hon älskade varje sekund, eller som hon sa: "Mamma, jag är född för just detta". Det ligger något i det, för innan hon var två kunde hon få utbrott av förtvivlan om vi skulle gå på kalas och naglarna inte var målade. Det har hon inte från mig, som ju är nagelbitare i perioder och nästan aldrig målar mina naglar.
Eftermiddagen spenderades hos svärföräldrarna, där Surasvägerskan skulle bjuda på lunch. Och jag gjorde det jag gillar mest där, la mig under en filt i massagestolen och somnade. Med musik i lurarna (fast i dag var det längskidor) kopplar man av fullständigt.
Det bästa är att det är söndag i morgon, en helt ledig söndag eftersom Knasbollen inte tyckte att jag behövde åka med på hans innebandymatch. Jag ska njuta!
Nämen, så gulligt ju!