En flock hundar igen
Så var det dags igen att vara hundvakter. Svärföräldrarnas små ulltottar har flyttat in i en hel vecka, medans husse och matte latar sig på en strand i Turkiet.
De första dagarna hundarna är hos oss är det oftas lite cirkus. De är alldeles uppspelta av all uppmärksamhet som kidsen ger dem, och kidsen är alldeles galna av allt gos de får från hundarna. Däremot skäller de små vildarna inte mycket alls (hundarna alltså) längre, de har vant sig vid alla ljud som finns hos oss. Men oftast sover de.
Svärföräldrarna bor i en enplansvilla, så vildarna är inte vana vid trappor. Så det tog rätt många gånger hos oss, innan de vågade sig ner. I början undrade de vart vi tog vägen, vi bara försvann. Numera går de lätt ner men de håller sig helst på övervåningen. Förutom när det är ljud nere förstås.
Som i natt. Knasbollen ropade på Mr P, som tände lampan. Genast sprang vildarna ner för att se vad som hände, kanske var det någon som skulle vakna! När de väl insåg att det endast var halvsovande människor på toabesök, sprang två av dem genast upp igen "Det här var ju inget kul".
Den tredje, Hector, som är lite mer försiktig och aningens klumpig (men också störst av syskonen), stod kvar nedanför trappan och såg helförvirrad ut. Typ "Va, vad är det som händer? Va, skall ni inte komma upp? Men vad gör jag nu??" När vi släckte lampan hörde jag att han stod kvar. Troligen ännu mer förvirrad. Och då insåg jag att han kanske inte vågar sig upp för trappan i mörkret. Jag hörde några klumpiga små försök och sedan ett förtvivlat litet gnyende. Mr P gick upp och tände, och visst var det så. Hector stod halvvägs uppe i trappan och var alldeles förtvivlad. Högst upp i trappan stod brorsan Hannibal och skrapade med tassen, liksom för att locka upp brorsan "Här är det brorsan!". Och för att få upp den lille fegisen, fick Mr P gå bredvid upp för trappan, först då vågade den lille räddisen sig upp.
Hela spektaklet gjorde att hela familjen vaknade till och det tog säkert en timme innan Knäppisen somnade om. Så i kväll är det en familj med trötta barn, som får gå ut med hundar.
Den lille fegisen Hector.