Farväl till en fin man
När jag var liten var jag dagbarn hos Lasse och hans fru Asta. Bästa familjen att vara hos om ni frågar mig. Trygghet och omtänksamhet hela dagarna. Och massor av glass 😀.
Lasse var snäll och lugn. Godmodig och hjälpsam. En fin man helt enkelt. Bästa dagpappan (fast han var aldrig hemma på dagarna förstås). En man jag är glad att ha fått ha i mitt liv.
En fin och ljus begravning där min gamla musiklärare spelade saxofon. Många människor jag inte träffat men jag såg minsann några grannar från gatan jag bodde på.
Tack för alla fina minnen, Lasse, som detta från 1973 på en utflykt våra familjer gjorde till Kållandsö och Läckö slott. Jag hoppas du har det bra där du är. Och om du ser mamma och brorsan kan du väl hälsa.