Vad hände egentligen?

Det är frågan jag ställer mej just nu. Vad hände egentligen? I sju år har vi haft barn på dagis (förskolan om ni så vill). Men om 4-5 månader är den perioden över. Den söta lilla Knäppgöken börjar skolan till hösten. Fatta, den där lilla sötingen börjar skolan! Lite ångest har den här mamman allt. 
 
I går var det öppet hus på skolan där hon börjar till hösten. Hela huset var fylld av förväntasfulla små söta ungar som bara längtar till skolstarten. Så spännande i sig tyckte nog inte Knäppgöken att det var. Det är ju samma skola som Knasbollen har gått i de senaste 2.5 åren. Inte många nya vyer där inte. Fast vi tog oss till en annan avdelning där vi inte varit förut, så lite nytt blev det. Vi fick också pratat med Knasbollens söta fröken en stund, fick höra om Knasbollens mindre stillasittande tillvaro (han bröt armen i förra veckan men den hindrar inte att han visst gör kullerbyttor i skogen.....) och Knäppgöken fick göra sig en partyhatt. 
 
Efter lite fika gick vi hem. Med en mamma, som tydligen blir mer och mer hönsmammig med åren, för visst blir det skumt med en liten förskoleklassare till hösten. En liten tjej med ny skolväska och tappade tänder. Som längtar till skolan idag, men inte riktigt är med på hur lång tid (minst) 13 år i skolan är. 
 
Tro nu inte att jag är sugen på att börja om med en liten bebis. Åh, nej. Det är redan avklarat. Jag längtar till nästa fas, en fas där man kanske kan lämna kidsen hemma en stund när man skall handla eller ut och träna. När de blir mer och mer självständiga. Men för det kan man ju ha lite ångest över att tiden går så fort. Och att barnen blir äldre medan jag själv inte åldras en sekund....