En kränkt tant med snyggt öra

Efter en ljuvlig helg, full med kreativitet och skapande med en massa roliga vänner (och tanter), började det i söndags kväll kännas lite skumt vid halsmandlarna. Fasen tänkte jag, har nån av tanterna smittat mig. Lätt hänt när man umgås i en stor sal med 79 likasinnade scraptanter. Alltid är det nån som åker dit och är lite snorig som smittar. 

Ju mer kvällen gick desto mer svullnade jag på kinden, lymfkörteln och örat och då tänkte jag att detta är nog ingen vanlig liten halsfluss. Som tur var skulle jag på rehabmöte på vårdcentralen på måndagen så jag stannade fick köa för en drop-in-tid. Nu började kinden och örat se lite groteskt ut. Tänk en brottare med enorm påssjuka.

 Sköterskan såg chockad ut och jag blev snabbt flyttad till ett separat undersökningsrum i väntan på läkaren. Där satt jag och höll på att somna, för det var rätt svårt att sova på natten med ett groteskt öra, som till råga på allt är på min sovsida. 

Läkaren kom in, tittade på och i mitt öra och 10 sekunder senare fick jag diagnosen: Rosfeber. "Du får dubbel dos antibiotika", sa han och gick. Kvar satt jag och fattade inget. Bältros har jag hört talas om men inte rosfeber. 

Väl hemma fick jag googla och har lärt mig en massa om denna spännande infektion. 


Man kan också läsa att det är vanligast förekommande bland äldre människor med bensår. Så lite kränkt känner jag mig faktiskt. 50+ är ju inte så gammalt men jag kanske har nedsatt immunförsvar efter den här skitvintern. 

Min stackars kind och mitt ännu mer stackars öra fortsatte att svullna på måndagen och det började vända först i går onsdag. Då hade jag också legat utslagen i feber i två dagar. Örat har gjort ont och faktiskt spruckit lite av svullnaden. Då tyckte jag lite synd om mig själv faktiskt. Till och med barnen tyckte synd om sin ynkliga mamma men de ville inte spana in mammans skräcköra. 

Nu börjar jag se ganska normal ut och örat ser nästan ut som ett öra igen. Och bäst av allt är nog att jag i morgon kanske äntligen kan sova på mkn sovsida. Tänk vad man kan sakna det. 

Längst ner i inlägget finns det en bild på ett nyduschat öra efter 2 dagars antibiotika, när svullnaden börjat gå ner. Så kolla inte på det om ni tycker skräcköron är äckligt. 

Så det känns som att min påskuppladdning verkligen har varit perfekt, eller vad tycker ni 🤪🤣