0 Läs mer >>
Nyårsafton innebär ju en sammanfattning av året. Vad kan man då säga om 2015? Efter förra årets jobbiga avslut har detta år mer känts som ett mellanår, en chans att komma i kapp. 

Vi har under året klarat av tre barnkalas. Ett försenat bowlingkalas för Knasbollen från förra året, Knäppgökens 6-årskalas som var ett discokalas för 20 vilda men söta små barn och Knasbollens grabbkväll med film och pizza, som slutade med att tio 9-åringar härjade runt istället för att se på film. Men kidsen var nöjda och det var det viktigaste.

Vi var och såg den numera legendariska konserten med Foo Fighters, den när Dave Grohl ramlade ner från scen och bröt benet. Vilken kväll! Såg även Orup på Rondo, och det var toppenbra det med även om det inte var lika legendariskt. 

Semestern spenderades mest i norraste Norrland. Jag var skeptiskt till en sommarsemester i norr, med tanke på alla mygg. Men ack vad jag blev överbevisad! Allt var så fantastiskt mysigt och ofantligt vackert. Åk dit säger jag bara! Dagarna hos Mr P:s mormor var så mysiga, Treriksröset var vackert, Tromsö i Norge var en av de vackraste ställena jag varit på, Narvik var inte vidare vackert men vilken mat vi fick där! Och slutligen Abisko. Vilket ställe! Hotellet Abisko Mountain Lodge var en fantastisk trevlig överraskning. Och Kungsleden var enastående. Ja, årets semester var en höjdare. 






Vi åkte också till Danmark, som vanligt. Ålborg blev årets semestermål. Här hade vi tur att hamna mitt i en stadsfest med hela hamnen fylld av vackra skepp - Tall ship race var i stan. Lite shopping och zoo-besök och sen var det dags att åka hem. 



Årets sista månad visade sig bli årets mest sociala månad. En härlig månad med besök hos och besök av släkt och vänner. Ett härligt avslut på ett år som nog inte kommer att gå till historien på något sätt. 

Nästa år hoppas jag bli bättre. Vi kommer att åka till både Kreta och Värmland. Kidsen åker till Kanarieöarna med farmor och farfar och Mr P åker till Österrike på skidresa. Själv vet jag inte vart jag skall resa, men jag kommer nog på nåt. 

Avslutar med en bild på mina nio mest gillade foton på Insta. En rätt bra sammanfattning på året: Lisebergsbesök, kalas, jul, Norrland och lite champagne och vin. Och i mitten en bild från Pride. En bra bild som sammanfattar hela min syn på livet: alla människors lika värde. Oavsett kön, läggning eller ursprung: alla människor är lika mycket värda. Det önskar jag mej mest inför nästa år, ett samhälle där alla är välkomna och har rätt att vara den man är.

Mitt 2015

0 Läs mer >>
Idag har jag varit hos min kusin och kollat på gamla kort. Riktigt gamla kort. Från min mormors ungdom på tidigt 1900-tal och framåt. Så kul. Vilken skatt det är att ha dessa foton. 


Min kusin var klok nog att sitta ner med min mammas moster och fick reda på vilka personerna är på bilderna. En del kort skall jag få kopior på och scrappa för att spara till framtiden. 

Bland annat foton på min mormor och morfars förlovningskort, tillsammans med deras föräldrar. 


Och vi hittade också några gamla passfoton på min fina mormor. 


Nu blir jag sugen att gå igenom alla gamla foton som min farfar hade tagit.

A trip down memory la...

0 Läs mer >>
Planen idag var en tur till Liseberg, men idag på morgonen undrade Knasbollen om vi kunde göra det nån annan dag. Och så fick det bli. 

Det blev en dag med bak och godistillverkning, matlagning och lek. En dag som vi alla behövde efter den här hösten. Så skönt. 

Och jag beslutade mej för att strunta i ytterligare ett stressmoment: det blir inga julkort utsända i år. Inte ens till gammelmormor. Jag har inte gjort några egna i år, så då kunde det likaväl kvitta. 

Julstämningen börjar infinna sig så smått. I morgon skall det sista godiset fixas och sen får det vara bra. Och jag har bara två dagar kvar att jobba, innan jag går på långledigt ända till 12 januari. 

En lugn dag

0 Läs mer >>
I år känns julen inte som vanligt. Ingen julkänsla och allt känns tyngre än andra år. Så nu ger jag upp för idag. Jag lägger mej i soffan och ser på en film med den ultimata superskådisen Arnold. Att han inte fått nån Oscar är en gåta 😉. Och för höjdarfilmen Dagissnuten inte minst.


I morgon blir det nog en bättre dag, hoppas jag. Annars får det väl bli Arnold i morgon också.

God Arnold-jul

0 Läs mer >>
Ibland varken hinner eller orkar vi handla mat i butiken. Då är det bra att det finns butiker på nätet. Vi gillar Mathem.se. 

Men ibland blir det konstigt. Som den här veckan. Mitt i stressen på jobbet igår kom jag på att jag måste beställa mat. Kanske inte rätt läge om man tänker efter. Och inte heller så smart när matlistan låg hemma. 

Det märkte jag när kassarna kom. 9 kassar är rekord. Okej, nu är inte kassarna så fullpackade som när jag packar i affären, här får toapappret en egen kasse till exempel, så det är kanske 4 vanliga kassar. Men ändå, nytt rekord är det. 

Och när jag packade upp blev jag lite förbryllad. Till exempel: två påsar palsternacka, två squash, två mindre säckar med clementiner, två flaskor med rengöringsmedel, två vörtbröd och två stora påsar med färsk grönkål. Det var väldigt mycket två av allt, tydligen tänkte jag par igår. Även två Blå Castello-ostar, plus en vanlig ädelost och en Brie. Jag som inte tål mögelostar.... 

Tur ändå att beloppet inte blev rekordhögt, för det hade varit jobbigt. Jag undrar i alla fall lite hur jag tänkte den här veckan. Men förhoppningsvis behöver jag inte handla på ett tag. I alla fall inte någon mögelost.

Matbeställningar

0 Läs mer >>
Min mamma sjöng jämt. Hela tiden. Det var en tid när jag tyckte det var pinsamt, som när vi var ute och handlade och hon gick och småsjöng för sig själv. Eller när hon var hemma och jag hade kompisar hemma. Speciellt när hon sjöng religiösa sånger. Nu var mamma inte vidare religiös, men sångerna gillade hon av någon anledning. "Han är min sång och min glädje" kan jag fortfarande texten till. Undrar hur hon lärde sig de med tanke på att vi aldrig gick i kyrkan. Vissa sånger var också frireligiösa, vilket är ännu konstigare, för det var vi verkligen inte hemma. 
 
Hur som helst kom jag på mej själv häromdagen, vi satt och testade en IT-lösning och uppenbarligen sjöng jag på någon julsång, för en av kollegorna kommenterade "Vi behöver ingen radio, vi har en levande här". Nu brydde jag mej inte vidare mycket, utan fortsatte att sjunga. Men när jag i morse började sjunga en frireligiös sång från min barndom, när jag väckte den lilla knäppgöken, kom jag på att jag minsann är precis som mamma. Om jag kommit på det när jag var tonåring hade jag nog blivit arg på mej själv. Men nu känns det helt okej. Så okej att jag till och mej sjöng lite högt för mej själv på väg till bussen. 
 
Dagens sång i huvudet på en julgalning är den här: 
 

Precis som mamma

0 Läs mer >>

Helgen som gick hade vi planerat länge. Redan i september köpte vi biljetter till Orup på Rondo, farmor och farfar bokades tidigt som barnvakter. Efter showen, som vi endast fick matinébiljetter till, skulle vi mysa på Liseberg en sväng. Och för en dryg månad sen bestämde Sura-svägerskan att hon och kusinen skulle ta tåget ner, så kidsen skulle baka pepparkakor och leka en hel helg. Farmor skulle bjuda på kalkon till alla förutom oss på lördagen. Och på söndagen var det årets julkonsert med Legatokören, ett måste att gå på, i alla fall när papps är med.

Men så kom Mr P hem och sa att han var tvungen att jobba på lördagen. Eftersom det var ett stort jobb som berörde hela Europa och Canada och att det var många som gick in och jobbade på helgen, så kunde ju inte han som var ansvarig säga att ”nej, tyvärr, jag skall på Rondo och se Orup”. Redan där borde jag fattat att inget skulle bli som planerat.

Och sen kom den där Helga och fick SJ att ställa in tågen. Kvar i Västerås satt Sura-svägerskan med barn och hundar och kom ingen vart. Våra kids hann nästan somna innan de förstod att kusinen och faster inte skulle komma ner. Lite ledsamt blev det på lördagen.

Så kom lördagen. Kidsen kördes till farmor av en stressad mamma och en pappa som var lite trött efter fredagens julfest på jobbet. För den stressade mamman hade naturligtvis lovat att fixa lite grejer på stan, innan showen (dålig idé). Det fanns en gnutta hopp att Mr P kunde komma in till Rondo, om allt flöt på som det gjort tidigare – det gjorde det inte alls visade det sig. Men i strilande decemberregn sprang mamman runt och gjorde sina ärenden och hann i tid till Rondo, för att möta upp övriga i gänget som skulle se Orup. Mamman hade självklart allas biljetter också, så det var lite stressigt där med.

Med svetten rinnande längs ryggen och en frisyr som blivit förstörd av regnet äntrade vi Rondo och kom in i en helt annan sinnesstämning. Det var lite skumt att gå på show kl 15 och dricka cider, men väldigt mysigt. Man glömde regn, rusk och stress och gick in i Orup-mood. Jag gillar Orup, gillar hans musik och hans stil. I mångt och mycket är jag en rocker men emellanåt kommer det fram en pop-pingla också (ibland tror jag att pop-pinglan tar över).

Och showen var lyxig och läcker, alla hits levererades och stressen bara rann av mej. Lite trist att Mr P inte fick vara med. Tur att vi hade med Mr Ö som representerade det manliga släktet i vårt gäng.

 
 

Efter showen gick vi ut i ruskvädret och insåg snabbt att ett Lisebergsbesök inte lockade alls. Så vi gick och åt på den fantastiska turkiska restaurangen Taras. Har ni inte varit där så gå dit! Vi åt underbara filodegspiroger fyllda med ost och jag åt underbart gott lamm. Men sen tog vår kväll slut och vi åkte hem i skitvädret.

På söndagen var det dags för julkonsert med pappas kör Legatokören. Så vi fick stressa iväg och hämta kidsen hos farmor och farfar, snabbombyte på dem och in till stan. Regnet vräkte ner och julstämningen verkade vara någonstans i Sibirien eller nåt. Inte fanns den i Göteborg i alla fall.

Men något händer när man är på en julkonsert. Några låtar in kommer jag på mej själv att börja fundera på julgodis och julmat. Och julstämningen började faktiskt komma. Sen försvann den lite igen när vi gick i regnet till bilen, men lite är allt kvar.

 

Så en helg som inte alls blev som planerat, som kunde ha blivit skit blev faktiskt riktigt bra ändå. 

En helg som inte blev...

0 Läs mer >>
Förra året såg jag en advetskalender på Pinterest, som jag gjorde min egen tolkning av med hjälp av toarullar. Problemet var att det var riktigt svårt att hitta lagom små presenter som passar in i toarullar. Och eftersom jag har två kids som skulle samsas om en kalender, blev det ännu svårare. Men jag fick ihop det förra året och alla var nöjda och glada. 
 
I år bestämde jag mej för att göra en till, så de får var sin. 23 toarullar samlades under hösten, men problemet var att jag på den första kalendern hade en hushållsrulle längst ner, den 24:. Och idag är det inte många jag känner som använder vanliga hushållsrullar. Men en snäll kollega hittade en (nästan) tom rulle i en av matsalarna och vips var problemet löst. 
 
Kalendern är väldigt lätt att göra. Man behöver ha toarullar, något juligt papper (Jag använde mej av vanligt scrap-papper men även julklappspapper funkar bra) och ett bra lim. Här bryr jag mej inte om syrafria lim och klister, utan kör med Karlssons Klister. Det blir ju rätt tungt med alla presenter, så det gäller att limmet är starkt. 
 
 
Fördelen med den här kalendern, är att man kan använda upp alla "fulpapper", dvs de pappren man inte riktigt känner för. Några av pappren jag använt är ju förstås fina också men att blanda ut med fulpappren blir bra, en fin variation.
 
Måtten jag använde var 6" x 4,5". 6" blir precis lagom att klä toarullen och jag tog 4.5" för jag upptäckte att det är en viss storleksskillnad på toarullarna. Och det som är bra med dessa mått, är att man får ut papper till fyra toarullar på ett vanligt 12"-papper. Till mina kalenderar har jag samma papper på två rullar, så jag hade kvar av pappret från förra året. 
 
 
När alla rullar var klädda limmade jag ihop dem mot varandra, med hjälp av klädnypor. Jag ville inte ha en helt rak kalender, utan lite oregelbunden. Finast så tycker jag. Det är viktigt att rullarna nu får stelna ordentligt, jag lät den ligga i några timmar. 
 
 
 
Jag fäste hela raden med rullar på ett kraftigt band, som jag la dubbelvikt för bästa stadga. Tänk på att göra en liten ögla av bandet, så du har något att hänga upp den i. Ös på mycket lim, för tyget suger åt sig en del. Nu fick min kalender ligga över natten så att bandet stelnar ordentligt. Sen hängde jag upp den på väggen och satte på datumsiffror. 
 
Presenterna var rätt svåra i år med. Trodde att jag hittat rätt storlek men många var alldeles för stora. Så i går får halva paketet hänga utanför. Jag har slagit in presenterna i silkespapper, så att det blir en massa smällkarameller. Förra året var det rött och vitt som gällde, medan det i år blev grönt, vinrött och guld. 
 
Ett annat problem jag upptäckte i morse var att jag köpt alldeles för få paket! Så i år får det bli en hel del godisbitar att dryga ut presenterna med, inte bara på fredagar och lördagar. 
 
Det som är lite bra med den här kalendern, är att om man inte hinner köpa alla presenterna i tid, kan man göra tomma paket och stoppa in i rullen, så att det ser fint ut, och så fyller man på senare. 
 
 
 

DIY Adventskalender