Veckans favoriter

Eller kanske sommarens favoriter. Musik som gör mej glad just nu i alla fall. 
 
Justin Timberlake "Can't stop the feeling!" kan man ju inte bli annat än glad av. Jag sitter och smådansar på kontoret eller tåget och får bita mej i tungan för att inte sjunga högt. På jobbet kan det hända att jag råkar sjunga lite. Som avslutning på sommarens spinning/styrka-pass hade vi denna som avslutning där vi dansade till. Annorlunda och kul avslutning. 
 
 
DNCE "Cake by the ocean", jäklar vilken bra låt. Svårt att sitta still och inte sjunga med. Så oftast skiter jag i det och dansar med. 
 
 
Olly Murs, söta Olly, man blir så glad av Olly. "Wrapped up", "Did you miss me?", "Stick with me", "Sacrifice", listan med Olly-låtar jag blir av glad kan göras lång. Jag kollar mycket på BBC och där finns det en talk show som heter The Graham Norton show och när Olly är gäst där vet man att det blir många skratt. 
 
 
 
I sommar har jag också återupptäckt Scissor Sisters. "I don't fel like dancin' " är lika bra som när den kom. 
 
Tja, det är lite av mina sommarfavoriter i år. Har ni haft några sommarfavoriter?

Sista helgen i augusti

Den här helgen kan det hända att vi prioriterade aningens fel. Kanske. Men det blev bra ändå.

Igår, på sommarens sista dag, tyckte vi att det var lämpligt att gå på bio. Resten av befolkningen hängde på uteserveringar, stranden eller Liseberg. Vi gick på bio kl 14.45. "Hitta Doris" såg vi, som var riktigt bra. Inte riktigt i klass med "Hitta Nemo", men uppföljare är sällan bra (Det är bara Terminator 2 med min husgud Arnold, som är en bra uppföljare).

Idag skulle vädret bli mulet, så då tänkte vi gå på Liseberg. Det hade vi planerat innan vi visste att det skulle komma oväder söderifrån, när det fortfarande skulle vara uppehåll. En koll på väderspparna (japp, jag har flera) och det stod bara att det kunde bli skurar, stod det även i morse. Regnjackor på, men bara långärmade t-shirtar under (alla vet ju hur varm man blir i regnkläder). Mr P tog en fleece också men jag skrattade åt honom, så här efteråt är det han som skrattar.

Vi var på Liseberg innan kl 11, så vi fick köa lite vid ingången till attraktionerna. Jag och Knasbollen sprang upp till Helix och Mr P och Knäppisen tog Lisebergsbanan (hon är för kort för Helix). Vi kom med det andra tåget. Härlig start på dagen. Sen fortsatte det med nån barngrej för kidsen, sen Balder för grabbarna och Jukebox för oss tjejer, två gånger till och med. Slänggungan, Flumride två gånger och sen Lisebergsbanan. Och det hade inte ens gått två timmar.

Nu började det dugga, så vi gick och åt lunch på Järnvägsrestaurangen. När vi kom ut var det ösregn. Vi kollade in Frölunda Indians, som hade fanday på Polketten. Jätteköer i ösregnet för att få spelarnas autografer, så det hoppade vi över. Kidsen fick posera med SM-bucklan istället.

Nu var vi så blöta, att det inte längre var nån idé att torka sitsarna på attraktionerna eller att stå under tak. Men inga köer alls, vi fick åkt ännu mer. Fast trots att vi fick åka massor, började det bli kallt. Knäppisen huttrade och skakade tänder och jag själv frös riktigt mycket. Nu ångrade jag att vi inte tog fleece på oss.

Vi avslutade med lite spel på godishjulen. En stjärnvinst Geisha och en liten vinst på Centerhjulet fick det bli innan vi huttrande åkte hem. Elementen och värmefläkten fick sättas igång. Och vi sitter med våra onepiecar (inte Mr P) och äter godis. Är Geisha godkänd middagsmat?

En ovanlig dag på jobbet

Jag pratar sällan om mitt jobb och särskilt här på bloggen. Mitt jobb är mitt jobb och detta är mitt privatliv (hur nu en blogg kan vara privat). Men idag tänkte jag göra ett undantag. 
 
I ett tidigare uppdrag var mitt jobb, lite kort, att vara länken mellan verksamheten och IT, när verksamheten behövde nya IT-lösningar eller förändringar i befintliga. I detta uppdrag fick jag för 1,5 år sen ett uppdrag att arbeta fram ett nytt bokningssystem till en kommande konferensanläggning som VGR planerade (VGR är Västra Götalandsregionen om ni inte visste det och min arbetsgivare sen 5 år tillbaka). Nu gjorde jag ju inte det själv utan vi är ett team med IT-projektledare, upphandlare, verksamheten själva och förstås min bästa samarbetspartner ever Marie. Marie är den av oss två som tänker och analyserar när jag är helt tvärt om och bara är lite flummig och pratar på. För er som gjort en personlighetsanalys (DISC-analys) förstår om jag säger att jag är en väldigt gul personlighet och Marie är en väldigt blå, vi är varandras motsatser och därför jobbar vi så förbaskat bra ihop.
 
 
 
 
 
 
Nu skulle ju inte detta inlägg handla om förträffliga Marie, utan om mitt jobb. Att skaffa fram ett bokningssystem (eller vad sjutton som helst annat man kan behöva) inom den offentliga världen är inte bara att göra. Vi har otaliga lagar och regler att förhålla oss till, så det ta lite tid.  
 
Men idag, efter att jag arbetat med detta i 1.5 år (jag har förstås gjort andra uppdrag samtidigt) var det idag dags för invigning. Invigningen av VGR Campus Nya Varvet. En fantastisk anläggning, den största konferensanläggningen i Göteborg faktiskt. Och den är bara för oss VGR-anställda att använda. Vilket ställe! . Och vilken bra tanke att vi inte skall lägga dyra skattepengar på att hyra in oss i lokaler runt om på stan utan istället förvalta våra pengar internt. 
 
Man har renoverat upp den gamla relgementesbyggnaden (Nordiska Hälsovårdshögskolan låg också där förr) och gjort en modern anläggning med fokus på klimatsmart och ekologiskt, men bevarat den gamla känslan . Tänk att konferera vid havet i fina lokaler. Vilken atmosfär. Ja, ni märker att jag är rätt såld på stället. Tyvärr var jag fullt upptagen med att mingla, träffa gamla bekanta, äta nyttiga kakor på svarta bönor och gå tipspromenad, så jag missade helt att ta foton inne i huset. Så ni som är VGR-anställda får helt enkelt boka in en konferens där och se själva. Men det var jättefint kan jag lova. 
 
   
  
    
 
Projektledare Yvonne talade, Regiondirektör Ann-Sofie talade och Politker Gunilla talade (minns tyvärr inte var hon var med i för nämnd men hon var politiker i alla fall). Band klipptes och fanfar trumpetades. Band spelade från scen och nyttigheter serverades. Och solen sken.
 
Nu kanske någon tror att jag inte gör annat än att springa på invigningar titt som tätt. Men så är det inte alls, detta var min första invigning och troligen min sista. Mina andra uppdrag har t ex handlat om spårbarhetssystem för inkommande gods eller uppdateringar i måltidsplaneringssystemet. Inte alls lika invigningsvänliga, om man säger så. Och, nu har jag lämnat den sortens uppdrag helt och hållet, så nu kommer det garanterat inte fler invigningar av det slaget. 
Visa fler inlägg