Uppe i ett träd
Jag undrar vad mina kusiner tänkte när de kom på denna strålande present. "Vad ska vi hitta på till en mörkrädd människa som har koskräck och utedassfobi?". "Jo, en övernattning ute i en skog, i en trädstuga 6,5 meter över marken. För att komma dit måste man gå genom en kohage och det finns bara ett utedass".
Men det är ju sånt som gör en bra present, att man får nåt man aldrig hade tänkt på själv. Och jäklar vilken härlig present det var. En övernattning på Trädhotellet i Isanna utanför Falköping. I ett litet hus 6,5 meter upp i en ek.
Vi gick genom en kohage utan att så mycket som att se en liten ko.
Efter slingrande trappor kom vi upp på en supermysig liten veranda. Med en ek rakt igenom.
Inne var det supermysigt. Ett bord och en säng. Och en underbar utsikt. Vad mer behöver man liksom? På bordet stod det framdukat hembakat eftermiddagsfika och kaffe och te fanns i rummet tillsammans med en vattenkokare. Helt perfekt för en tegalning som jag.
Här tillbringade vi hela eftermiddagen och kvällen. Vi åt, fikade och kollade på film. Precis sånt som vi gillar. Ute blåste det halv storm och hela stugan gungade i vinden. Ekollon smällde mot taket och den mörkrädda av oss hoppade till hela tiden.
Några gånger fick vi klättra ner till utedasset. Och jag säger vi, för inte fasen går jag själv ut i mörkret 🤪. Stackars Mr P, med skadad vad och allt, fick snällt halta med. Alla 6,5 meter ner och upp igen.
Vi låg i sängen med var sin telefon och hörlurar och bara hade det gött. I packningen hade jag med stickning, bok och målargrejer för att måla lite akvarell. Inget blev uppackat och jag saknade det inte.
I morse vakande vi till en vacker soluppgång med kossorna nedanför. Vi hörde tranorna flyga förbi (eller så var det gäss 🙂. Jag vet inte hur tranor låter men några stora fåglar flög förbi och lät). Utanför vårt fönster satt en ekorre och åt frukost.
Frukosten hissades upp till balkongen. Och vilken frukost! Jag som bara äter te och macka fick lite panik. Men jag ville ju inte lämna nåt när de gjort så fint. Så vi åt hembakat bröd med olika pålägg, yoghurt med müssli, fruktsallad och avslutade med en smarrig hembakad kaka. Vi orkade inte allt, äggen fick vi lämna, korven likaså.
Mätta och trötta packade vi ihop oss och vandrade igenom den tomma kohagen. Vi lämnade nyckeln och växlade några ord med den trevlige ägaren innan vi for på nya äventyr.
Tja, äventyr var att ta i. När man är så nära Hornborgarsjön måste vi väl åka dit, tänkte vi. Så vi åkte en sväng och såg en jäkla massa fåglar (men inga tranor. Tydligen stannar de bara på natten nu på hösten). Sen åkte vi hem.
Så tack för den härliga presenten! Det är såna som man minns resten av livet ❤