0 Läs mer >>
Barnens kusin har fyllt 18 och idag har det varit kalas. Numera gör jag kort alltför sällan, men idag behövdes det ett personligt kort.

18-åringen gillar rena linjer, enkelt och färger som svart, vitt och grått. Lite rött funkar också. Det är kul att anpassa kortens utseende efter mottagaren tycker jag. 

Och på bussen hem igår, kom jag på att det skulle ju vara kul att småkusinerna fick beskriva 18-åringen. Mina var inte hemma men jag fick tag på dem på telefon. Och den andra småkusinen fick tycka till på sitt håll. Vi körde "två snabba" på frågan "Vad tänker du på när du tänker på Julia?"

Framsidan gjorde jag med block i samma färg (och serie), med lite rött för mer effekt (nördvarning i resten av texten...) Arton stansade jag ut med Lawn Fawns underbara bokstäver. Och det gjorde jag i sammetspapper. Kusinen är inte så glittrig och blingig, så sammet kändes mer rätt. Fast lite mörkrött bling fick det bli ändå. 


Insidan använde jag samma papper som framsidan (grundpappret är dubbelsidigt) och även här är bokstäverna i sammet. Sen skrev jag småkusinernas citat på pilar som jag riktade mot namnet. Och självklart deras namn under (annars hade hon kanske trott att det var jag som sagt detta fina). På motstående sidan blev det mer traditionellt grattiskort. 


Själv var jag inte med på kalaset, men jag hoppas hon blev glad. Kidsen (mina och den tredje småkusinen) avgudar 18-åringen och det är kul att hon får veta det. Och om hon är väldigt glad över detta, kanske vi har en barnvakt framhöver (man får inte vara dum...)

Dagens kort

1 Läs mer >>
Eller ja, natten till igår om jag skall vara ärlig. Och eftersom jag fortfarande går och småfnissar åt drömmen måste jag ju dela med mej. 
 
Det handlade om min coola kompis Catarina (läs hennes roliga blogg Cath's corner, så förstår ni kanske också det hysteriskt roliga i min dröm) och mannen i hennes liv (nedan kallad Tomten, eftersom han var tomte hos oss i radhuset ett år, en tomte som satte spår i barnen). Detta par körde bussresor, Tomten var chaufför och Catarina var reseledare. Tomten hade tomtekläder på sig, men ingen mask. Vart bussresan gick, det vet jag inte, men Tomten var en förskräckligt otrevlig busschaufför, ingen busschaufför med glatt humör, här inte. 
 
 
 
C hade en gnällig röst som påminde om en tant från den amerikanska södern och hade fotriktiga skor. I bussen spelades det dansbandsmusik. Och mina medresenärer var som tagna ur en film på 70-talet i beiga terylenebyxor med sydda pressveck. Självklart hade de matchande västar till. Damerna hade kjol i samma material. Tjusigt värre. 
 
Bussen gjorde ett stopp på en restaurang, typ en äldre och slitnare version av Rasta. Och här fanns det så klart buffé. Tomten trängde sig fram, förbi alla passagerare, för att hinna först till den flottiga maten (som säkert hade en äcklig hinna på sig, efter att ha stått framme hela dagen). En passagerare sa åt Tomten att ställa sig i kön. Då blev tomten förbannad och tog bussen och åkte iväg. Kvar stod ett gäng teryleneklädda passagerare och en reseledare med gnällig röst. 
 
Tja, det kanske bara är jag som tyckte den här drömmen var rolig, men jag ser framför mig min coola kompis, i fotriktiga skor och i en klädsel som jag inte riktigt kan återge. Och hennes man, som är en urtrevlig person, i rollen som den arga chauffören. Tänk vad drömmar kan ställa till det, att det blir liksom tvärt om mot verkligheten. 
 
 

I natt jag drömde....

0 Läs mer >>
Idag tillbringade vi vår dag på en strand i en ort i norra Halland. Där brukar vi vara när det är strandväder. Och när man tillbringar några timmar där hinner man betrakta alla andra på stranden. Till exempel

- Varför har unga killar kalsonger under badbyxorna? Fattar de inte hur fånigt det ser ut?
- Och varför släpar man med sig en enorm högtalare till stranden? Hela stranden fick dela gängets musikglädje.
- Det är visst coolt bland strandstekarna att ha en tofs mitt på huvudet, typ Lilla My i Mumin. Är det något lokalt för denna lilla halländska ort eller är det jag som inte hänger med?
- Varför tycker en del att det är lämpligt att lägga sig precis i mitten av en massa andra, när det finns gott om plats två meter bort?
- Små bebisar som kryper runt är bra söta, men det är skönt när kidsen är lite större. Nu kan vi faktiskt slappna av lite emellanåt.
- Sand är härligt men inte när det blåser.
- En pastasallad utan något i är bara kall pasta. ("Mamma, vilket kött har du lagt i salladen. Jag hittar inget").
- Att åka ifrån termosen med kaffe är inte så lyckat. Särskilt inte när vissa i sällskapet är kaffesugna.
- Det är svårt att äta pastasallad utan gaffel. Tur att ICA finns.
- Vi är soltörstande folk, som väntar in i det sista med att lämna stranden, trots att svarta moln rullar in snabbt. 

Strandbetraktelser

0 Läs mer >>
Jag har sagt det förut och jag lär säga det igen. Fasen vad jag älskar vår stad! Göteborg är det bästa stället jag vet. Och det händer så mycket kul saker hela tiden, särskilt nu på sommaren. 

Idag åkte jag och kidsen in och gick på Kulturkalaset. En liten titt runt Bältespännarparken och sen in i Trädgårdsföreningen. För att kulturkalasa med kids betyder det att man mest är just där. Här är en massa aktiviteter samlade, som är inriktade på barn. 

Det som är kul där, är att kidsen får skapa saker. Slöjdklubben var ett stort område där de fick sy, skapa smycken, väva, knyppla, snickra mm. Och allt är gratis. Mängder av aktiviteter och alster att ta med hem. 

På ett annat ställe hade Stadsbiblioteket ett Harry Potter-tält. Livrustkammaren hade riddarskola för kids. Det är teatrar och scouter om vartannat. I en härligt vacker miljö. I gamla Fjärilshuset kunde man måla lådor, bygga robotar och göra hattar. Våra kids gjorde tjusiga huvudbonader. 


Vi köpte jättebullar och enorma kakor från konditori i Haga som vi åt direkt ur påsen, på en parkbänk i solen. Årets fikaställen i Trädgårdsföreningen var verkligen jättebra. 

Varje gång vi är i Trädgårdsföreningen måste vi in i Palmhuset. Det är så mysigt och kul att se de stora palmerna och jättenäckrosen med sina enorma roliga blad. Och att se vilka växter man känner igen. 


Efter att Mr P slutat jobbet möttes vi och tog en glass på Lejontrappan. Kultursommarjobbare underhöll och solen gassade. Så mysigt. Självklart måste man ta en groupie på trappan.


Vi gick runt bland de olika matstånden på Gustav Adolfs torg och smakade på kängrukorv och salami, köpte självklart en hel hög salami. Luktade på ostar och all annan mat från världens alla hörn, som man kunde köpa. Och det holländska blomsterståndet är helt makalöst. Vackra hortensior fick också åka med hem. Hade jag gått själv skulle jag säkert kunna gå där i timmar och smaka och köpa mer.

På vägen tillbaka till bilen stannade vi till i Bältespännarparken igen och barnen sådde lite fröer i krukor att ta med sig hem. Vallmo och Basilika kommer förhoppningsvis att växa här hemma. 

Som sagt, jag älskar den här stan och allt som händer i den. Kanske jag åker in på kalaset igen, har ju några dagar på mej. 

Kulturkalas

0 Läs mer >>
Vi åkte till Liseberg. Vädret var perfekt. Köerna var överkomliga. Barnen taggade och förädrarna åksugna. Alla fick åkband, det är ju så smidigt. Lunch åts på Järnvägsrestaurangen, så skönt att få riktig mat istället för snabbmaten som ingen blir mätt på länge. Vi åt glass och spunnet socker. Och vi åkte massor.

Knasbollen åker allt han får, han är nyfiken och tuff och älskar allt. Knäppisen har varit galen i Rabalder sen hon fick åka den för första gången (för 26 cm sen...) och förra året åkte hon Flumride och skrek "ALDRIG MER". Det hade hon glömt i år.... Och vad hon älskade den, Flumride.

Och hon älskade Jukebox och Virvelvinden och Kållerado. Hon ville bara åka om och om igen. Men när vi undrade om hon ville åka Lisebergsbanan svarade hon "Jag är inte redo än, måste värma upp lite till". Så vi åkte Rabalder och Kaffekopparna och Lisebergshjulet (här höll höjdrädda mamman på att svimma.... Vad skulle jag där att göra???).

Men till slut gjorde vi det, vi åkte Lisebergsbanan. Jag och Knasbollen åkte framför Mr P och Knäppisen, och vi skrattade hela tiden. Emellanåt sneglade jag bak på Knäppisen för att se hur det gick. Det gick bra. Hon skrattade så hon tjöt. När allt var slut ville hon åka igen. Fast 40 min kö igen lockade ingen, så vi åkte Flumride igen. Och Knasbollen blev helt genomblöt. Tänk att man kan skratta så när ens barn är helt dränkt.


Till slut var alla nöjda med åkandet och spelandet började. Godis behövde vi inte efter besöket i Danmark, men vi spelade bara för några kronor. Och vann 2 kg Toblerone... Och en jättepåse Ahlgrens limousiner... Vi som inte behövde nåt....

8,5 timmar senare åkte ett trött gäng hemåt. Rekord för oss. Och vad mycket roligare det var att alla åker tillsammans. Det var längesen vi skrattade så mycket tillsammans, nästa hela tiden faktiskt. Och så kul att inte behöva tillbringa hela tiden i Kaninlandet, med en tjej som fortfarande avskyr alla kaniner.... 

Ett dag på Liseberg

0 Läs mer >>
Det här är min necessär. Den här semestern har den varit i fyra av Nordens fem länder. Och under fem veckor har jag inte packat upp den en gång. 



Den har flugit till Kiruna och spenderat några dagar hos Mr P:s mormor i en liten by. Den har åkt ända till norraste Finland, till Kilpisjärvi och sen åkt vidare till norra Norge och härliga Tromsö, där fick den komma ur resväskan en natt på Scandichotellet i centrum. 

Därefter åkte den till Narvik, där ytterligare en natt spenderades, även det på ett Scandichotell, innan bilen körde tillbaka in i Sverige och Abisko. Sista natten på minitrippen fick den komma upp ur väskan på Abisko Mountain Lodge. Och sen tillbaka till mormor ytterligare några dagar innan flyget åkte hem till Göteborg igen.

Nu trodde kanske necessären att den skulle få packas upp, men så blev det inte. Den fick stå ouppackad i badrummet i några dagar, innan den fick åka ut till Tjörn i några vändor. Däremellan stod den ouppackad hemma i badrummet. 

Sista vändan för min necessär gick till Danmark och mysiga Ålborg. Två nätter fick den bo på hotell Hvide Hus innan den nu fått komma hem igen. Och här står den nu, ouppackad. Frågan är om den skall få packas upp. Jag försöker desperat att hitta en anledning att låta bli. Bara en liten tripp till bara, vill hålla kvar semestern lite till. 

Men jag antar att verkligheten måste komma, även om det blir en och annan helg på Tjörn framöver. Jag har redan börjat fundera på nästa resa. Undrar om jag och Knäppgöken skall dra en helg till Köpenhamn i höst. Bara vi tjejer. 

Dags att packa upp