0 Läs mer >>

Jag älskar sommaren och allt självplock som finns. Även plock som är gratis, typ svamp och björnbär. Aldrig känner jag mej så rik och nöjd som när jag stoppar frysen full med bär och annat gott. Det har jag efter min mamma, som också älskade självplock. Jag minns en gång vi plockade majskolvar och inte riktigt kunde sluta. Vi kom hem med 180 kolvar! Frysen blev full.


I år plockade vi 32 liter jordgubbar som vi stoppade i vår frysbox (japp vi har en stor box. När vi köpte den och fick den hemlevererad undrade de om vi var jägare. Tydligen är det bara såna som har så stora boxar. Och självplocks-hamstrare som jag).

Och idag var jag hos några vänner som har mängder av fina vildhallon på sin tomt. Drygt 2 liter fick vi ihop och det syntes inte på buskarna. In i frysen med det. 

Nu väntar jag bara på björnbären, äpplena och svampen kommer, så jag kan fylla frysen. Blåbär och lingon orkar jag inte plocka, det köper jag från Bärbilen (så lyxigt att en bil med bär kommer och säljer bär på pendelparkeringen varje vecka). 


Tyvärr blev skörden av röda vinbär förstörd i år, en jäkla råbock åt upp den. 

Vän av ordning undrar säkert om vi gör av med allt som åker in i frysen. Och visst gör vi det! Jordgubbarna blir sylt och kräm under hela året. Även björnbär, blåbär och lingon blir sylt och en och annan paj under vintern. Vinbär blir saft och kanske gelé. Och äpplemoset jag gjorde av äpplena jag fått från kollegor räckte precis fram till förra månaden

Jag gillar att göra saker från grunden, att veta vad jag lägger i maten och själv kan styra hur mycket socker som finns i det vi äter. Ibland tänker jag att det vore härligt att vara självförsörjande med det mesta, om det inte vore för att det är så förbaskat tråkigt att rensa ogräs. 

En självplockares ...

0 Läs mer >>

När vi var små lekte vi popband på bergen här ute på ön. Vi hette Hemlisarna och nästan alla ungar i området var med. Jag var yngst och var doa.


Det är nåt konstigt med de där bergen, för våra kids står nu och underhåller omgivningarna på berget. Tyvärr finns det nästan inga andra barn i området, men våra låter som ett helt kompani. Hoppas att alla grannar uppskattar underhållningen. 

Precis som förr

0 Läs mer >>

Den här helgen kan det hända att vi prioriterade aningens fel. Kanske. Men det blev bra ändå.

Igår, på sommarens sista dag, tyckte vi att det var lämpligt att gå på bio. Resten av befolkningen hängde på uteserveringar, stranden eller Liseberg. Vi gick på bio kl 14.45. "Hitta Doris" såg vi, som var riktigt bra. Inte riktigt i klass med "Hitta Nemo", men uppföljare är sällan bra (Det är bara Terminator 2 med min husgud Arnold, som är en bra uppföljare).

Idag skulle vädret bli mulet, så då tänkte vi gå på Liseberg. Det hade vi planerat innan vi visste att det skulle komma oväder söderifrån, när det fortfarande skulle vara uppehåll. En koll på väderspparna (japp, jag har flera) och det stod bara att det kunde bli skurar, stod det även i morse. Regnjackor på, men bara långärmade t-shirtar under (alla vet ju hur varm man blir i regnkläder). Mr P tog en fleece också men jag skrattade åt honom, så här efteråt är det han som skrattar.

Vi var på Liseberg innan kl 11, så vi fick köa lite vid ingången till attraktionerna. Jag och Knasbollen sprang upp till Helix och Mr P och Knäppisen tog Lisebergsbanan (hon är för kort för Helix). Vi kom med det andra tåget. Härlig start på dagen. Sen fortsatte det med nån barngrej för kidsen, sen Balder för grabbarna och Jukebox för oss tjejer, två gånger till och med. Slänggungan, Flumride två gånger och sen Lisebergsbanan. Och det hade inte ens gått två timmar.

Nu började det dugga, så vi gick och åt lunch på Järnvägsrestaurangen. När vi kom ut var det ösregn. Vi kollade in Frölunda Indians, som hade fanday på Polketten. Jätteköer i ösregnet för att få spelarnas autografer, så det hoppade vi över. Kidsen fick posera med SM-bucklan istället.

Nu var vi så blöta, att det inte längre var nån idé att torka sitsarna på attraktionerna eller att stå under tak. Men inga köer alls, vi fick åkt ännu mer. Fast trots att vi fick åka massor, började det bli kallt. Knäppisen huttrade och skakade tänder och jag själv frös riktigt mycket. Nu ångrade jag att vi inte tog fleece på oss.

Vi avslutade med lite spel på godishjulen. En stjärnvinst Geisha och en liten vinst på Centerhjulet fick det bli innan vi huttrande åkte hem. Elementen och värmefläkten fick sättas igång. Och vi sitter med våra onepiecar (inte Mr P) och äter godis. Är Geisha godkänd middagsmat?

Sista helgen i aug...

0 Läs mer >>

Min kusin och jag tog kidsen och drog till metropolen Sollebrunn. Närmare bestämt till en skog där vi tillbringat våra barndoms somrar (i alla fall jag när vi inte var på Tjörn) och där min mammas släkt förr bodde i nästan varje liten stuga. Min mormor bodde i en stuga, som min morbror har idag, och på andra sidan en liten bergsknalle, bodde mormors bror, Gunnar, på den stora gården (som togs över av hans barn). När man gick till morbror Gunnar sa vi alltid att "vi går fram" och så säger vi fortfarande.

Skogen är stor och gränsar till Kobergs ägor och deras hjortar strövar på våra föräldrars kusiners marker. Där får de ströva bäst de vill och vara lyckliga.

Här finns de bästa svampskogarna. Ibland i alla fall. Kanske inte idag men vi fick lite i korgen i alla fall. Mammas kusin hade tydligen häromdagen plockat 17 liter med kantareller, så han kanske tog de flesta.

Men vilken härlig dag vi fick. Solen sken och kidsen höll sams. Vi åt vår medhavda matsäck, min kusin hade gjort fantastiska wraps som vi åt i skogsbrynet på en sten. Att gå i denna skog, som är så full med minnen och som tidigare var så vacker (innan de började avverka) ger så mycket energi och jag blir så lycklig.

När man är i dessa skogar måste man "gå fram" till gården och hälsa på och få smaka på mammas kusins fantastiska fika. Det är det enda ställe jag vet där inget ändras, man får sju sorters hembak (fast i dag var det bara sex) och hemgjord saft, som man får blanda till själv vid bordet. Precis som det alltid varit.

Varje gång jag är där tänker jag att jag måste dit oftare. Gå i skogen och plocka svamp. Hälsa på "där framme", innan det är för sent. Så kanske tar jag mej en tur dit senare i höst.

Mysdag med kusinhäng

0 Läs mer >>

En solig dag för 12 år sen var vi på Öland, jag och Mr P. Närmare bestämt i Ekerums golfby, där vi genom vårt jobb hyrde en jättefin stuga. Stuga var väl en underdrift. Vår Renault, som då var ny, kändes lite fel där bland alla Mercerdersar och Audisar och andra dyrare bilar.

Vi hade en gammal karta över ön, som min mamma sparat sen långt tillbaka. På kartan var varenda sevärdhet utmarkerad, varenda liten runsten och ruin. Så vi följde kartan och bockade av sevärdhet efter sevärdhet, "ok, en gammal runsten i en fårhage - check!", upp på Allvaret "check!". Så höll vi på. Öland är ju inte större än man hinner med det på några dagar. De övriga dagarna hängde vi på nån strand vid Ekerum eller på Böda Camping.

Och idag, då för 12 år sen, förlovade vi oss på Ekerums golfkrog. Inte någon spontan förlovning, vi är ju inte vidare spontana eller wild'n'crazy. Vi beställde ringarna och fick dem ingraverade med den förbestämda datumen, veckor innan vi åkte till Öland och annonsen i GP beställdes i god tid.

Grattis Mr P och tack för du stått ut med mej i alla dessa år (hela 17 år nu). Tack för du orkar med min snurrighet och virrighet och mina infall.

Jag älskar dej för att du drar ner mej på jorden när jag fladdrar iväg. Jag älskar dej för att du är så lugn och stabil när jag inte är det (det är bara två gånger jag behållt lugnet och du blivit snurrig och det var när vattnet gick och kidsen skulle komma). Jag älskar dej för att du står ut med mina scrapsaker som är överallt och för att du tänker i uppslag när du fotar, mitt scrappande blir ju så mycket roligare då.

Grattis älskling!!! Nu satsar vi på 12 till.

Grattis för oss!

0 Läs mer >>

Min fina kusin fyller 50 i morgon. Och det skall ju firas. Han bjuder till fest i sin härliga trädgård. Det var länge sen jag var på en sån fest. Typ 10 år sen när han fyllde 40, men då var jag gravid med knasbollen, så jag räknar inte det.

Det är som sagt inte ofta jag får gå på fest numera, så tidigt bokades barnvakt (svärföräldrarna), för trots att kidsen var medbjudna bestämde jag att de inte fick följa med. Föräldrarna skall vara barnfria, så det så! Pappsen och R kommer hit i morgon och så åker vi kollektivt till festen, så alla kan ha kul.

Kidsen åkte redan i dag till barnvakterna, så Mr P och jag är barnlediga redan i kväll. Lite förfest på altanen kör vi med, för jag fixar inte förfest och fest samma dag längre.

Risken är dock att det blir som bilden, festovan som man är. Gå förresten in och kolla på fantastiska Ett päron till morsa, som sammanfattar allt om livet som småbarnsförälder. http://blogg.loppi.se/ettparontillmorsa/

I morgon är det fest

0 Läs mer >>

Idag har vi firat pappsen. Han fyllde i maj och i år fick han en middag på mysiga Åstols rökeri. Då, i maj, tänkte vi oss en solig dag. En dag då man kan strosa runt hamnen och gränderna. Se alla fina hus och njuta av havet. Vi bokade in idag som en lämplig dag.

Åstol är en underbar ö, som alla borde besöka minst en gång i livet. Oavsett väder är det underbart vackert.

När vi planerade den här dagen hade vi inte tänkt att hamna i en tidig höststorm. Jäklar vilket väder! Spöregn och blåst. Inte alls mysigt. Vi kämpade på i blåsten, regnet varierade i styrka. Efter en halvtimme, när vi var genomblöta och frusna, gav vi upp och gick till Rökeriet. Det var en halvtimme kvar tills vi hade vårt bord, men det var inga problem att komma in.

Rökeriet är supermysigt och maten är bra. Extra mysigt är det förstås att sitta på uteserveringen i hamnen. Men så blev det inte idag. Jäkla skitväder.

Inte heller på hemvägen var vädret bra. Regn och blåste så färjan gungade rejält. Men pappsen är nöjd om än väldigt blöt, som vi andra. Nu väntar en brasa och mys framför TV:n.

Sent födelsedagsfi...

0 Läs mer >>

Idag firar vi 5-årskalas. Svärföräldrarnas hundar fyller år idag. Så nu har vi fikat och grattat de små liven.

Innan vi åkte till kalaset hade vi en liten familjedrabbning i bowling. Mr P vann med över 100 poäng över tvåan. Men bland oss andra blev det jämnt. Blev lite sugen på att utmana nån annan familj. Bowling med efterföljande grill. Vi får se vem som blir utmanad.

Och idag har brorsan namnsdag också. Grattis brorsan! Hoppas du blir firad ordentligt. Vi har hurrat för dej idag. Vi saknar dej lika mycket idag som tidigare. Älskar dej för alltid.

Firande och bowling

0 Läs mer >>

Så var juli över och halva min semester. Om man bortser från de sista dagarna, när jag varit förkyld (och jag vet precis hur en man mår när han är förkyld, för i vår familj är det jag som får "mancold"), har det varit en bra ledighet. London toppar ju den och det lär den ju göra, för vi har inga andra planer.

Jag, och hela familjen faktiskt, är ju lite rastlösa, så idag åkte vi till Naturhistoriska Muséet och Slottskogen. Plikta (en stor lekplats om ni inte visste det, väl värt ett besök), sälarna och pingvinerna hör till. Jag och min förkylning satt på en bänk i solen. En trevlig dag. Sen somnade jag i soffan när vi kom hem.

Nu kollar vi på Wild Hogs och vips börjar tänka, som gubbarna i filmen: "Vad har jag gjort med mitt liv?" Fast sen blev jag trött och tänker att såna tankar orkar jag inte med nu. Två och en halv veckas ledighet kvar. Inte dåligt. Och jag skall njuta. Sen kan jag tänka över mitt liv och vad jag åstadkommit. Det kan man göra på hösten (på jobbet höll jag på att skriva, men det är ju lite tokigt om chefen läser detta). Nu skall jag ha roligt, mysigt, göra saker, träffa folk och fylla på med energi.

Semesterhalvtid

0 Läs mer >>

Varning, för här kommer ett gnällinlägg.

På semestern skall man göra saker. Ut och upptäcka världen. Njuta av solen. Umgås och ha trevligt. Vara hemma med ett korsord kan man ju vara resten av året.

Nu har vi varit hemma i fem (!) dagar och jag klättrar på väggarna. Familjen var iväg på fotboll men jag låg hemma med förkylning. Det enda jag gjort dessa dagar var en tur till ICA Maxi. Ni fattar hur trist det är.

Förkylningen är klart bättre men orken saknas för att börja med något. Kanske jag orkar mej ut på en träningsrunda i morgon. För nåt måste jag göra. Annars spricker jag nog.

Lite vin på kylning piggar väl upp lite, men rastlösheten kryper i kroppen. Måste göra nåt!! Men det enda är väl att fortsätta lösa det förbaskade korsordet och känna att jag kanske missar den sista soliga dagen...

Sååå trist

0 Läs mer >>

Söndag och vi tog lite sovmorgon. Lämnade hotellet vid 10-tiden och tog tunnelbanan från Bayswater till Tower Hill. Målet var att gå upp på Tower Bridge. Jag som är höjdrädd skulle upp 42 meter med bara ett glasgolv under mej.

Hela bron var en utställning om hur Tower Bridge byggdes och om hur broar i olika delar av världen ser ut. Och sen kom glasgolvet. Jag vågade gå ut på golvet och blev bara lite yr. Sen poserade kidsen på golvet, knäppisen som inte är rädd poserade glatt och villigt medan knasbollen, som är lite höjdrädd, poserade mer motvilligt. Därefter fick man gå och se på maskinrummet under bron. Rätt fascinerande att se att den gamla konstruktionen fortfarande fungerar.

Därefter letade vi upp en buss för att åka till Trafalgar Square och där byta till en annan, mot shoppingen. När vi väl var där, bestämde vi oss för att äta innan vi bytte buss. Och sen var det förstås fotoläge för fotogalningen. Mitt på Trafalgar Square pågick en festival för gatuartister. Kidsen har verkligen fått smak för gatuartister, de är ju överallt här och här var det en kille som var jätterolig och kidsen satte sig ner på marken och kollade. Tyvärr har jag inga foton på honom, för.....

Jag vände mej till P och sa: "Bäst vi backar, för han plockar upp folk". Och mer hann jag inte säga, förrän jag stod där, mitt på Trafalgar Square, med en låtsasbomb i ena handen och en tändare i andra. Jag hade blivit en del av showen! Mr P hade skrattande dragit sig bakåt med kameran i högsta hugg. Knäppisen fick vara min väskhållare och knasbollen höll på att skratta ihjäl sig. Jag var en del av avslutningsakten, jag skulle tända bomben och ge den till Mr TNT (som han kallade sig för) när han balanserade på ett torn av något slag. Så nu har jag gjort min gatuartistdebut.

Utmattad av chock tog vi tunnelbanan till Oxford Steet och lite shopping. Vi gick till en butik och shoppade en del, men sen tröttnade vi på alla turister och gick ner mot Soho istället. Slutligen hamnade vi på Carnaby Street och smet in på en pub. Där satt vi till vi kom på att vi kan äta på puben. Så kidsen har upplevt typiskt engelskt med publiv i några timmar.

Efter lite letande hittade vi en buss hem till Baydwater. Och på bussresan hem såg jag många butiker som jag missat, på vår korta shoppingrunda, så det får bli ett nytt shoppingbesök här om ett tag igen (när jag sparat ihop mer pengar förstås).

Väl på hotellet avslutade kidsen dagen med badkarsbad och Emil i Lönneberga. Mr P har också lagt sig i badet, med en öl och en bok, så honom lär jag inte se mer i kväll. I morgon är det sista dagen för oss här i London. Då skall vi se på dinosaurieskelett och hitta ut till tunnelbanan.

Dagens steg: 14 486

London Baby! - dag 5

0 Läs mer >>
Vi vaknade till en strålande morgon. En perfekt dag att traska bort till Notting Hill och besöka Portobello Market på Portobello Road. Tusentals människor i en allt mer tryckande värme. Atiktviteter och gamla saker i en salig blandning. Kul att uppleva men inte som jag trott. Jag var inställd på mer kläder och vintage men det var tydligen mer av sånt på fredagar. Det blev i alla fall ett nytt kuddfodral, lite lagom kitchigt och kul. Grösaksstånden var förstås mysiga och vi köpte lite jordgubbar längs vägen.
Vi såg den blå dörren och bokhandeln från filmen och det var lite av målet med utflykten också. Vi satte oss vid en var på ett litet torg, för lite vätskepaus och kidsen ritade lite. Nu var det varmt, säkert närmare 30 grader och bland alla människor och trånga gränder rann svetten längs ryggarna. Till slut gick vi tillbaka till Notting Hill Gate för att åka buss in till city. Som tur var för kidsen var platserna längst fram på andra våningen lediga, så de fick åka dubbeldäckare och gå bra sikt. 
 
Målet var att sätta oss i Hyde Park och vila i värmen. Hyde Park var rätt trist, inte lika lummig som Kensington Gardens. Vi åt luch på en liten restaurang innan vi vilade i skuggan någon timme. Det var väldigt skönt och vi hade med oss en filt (fick ju använda den vi släpat med oss den hit). Kidsen ritade förstås igen. 
 
Därefter tänkte vi hälsa på drottningen. På väg dit gick vi förbi olika krigsmonument och genom Green Park. Vi kan konstatera att namnen inte alltid är så kreativa. Green Park, The Round Pond (en rund damm i Kensington Gardens), och The Long Water (en avlång damm i samma park). Buckingham Palace var väl fint men det var finare utanför med statyer och monument.
 
 
Dags för vätskepaus igen. Vi smet in på en pub alldeles vid Victoria Station. Trevligt när man går på pubar i London och hittar Kopparbergs cider, många av de engelska är lite för snarlika öl och det gillar jag inte. Och även här ritade kidsen. De släpar med sina väskor med ritsaker överallt. 
 
Nu hade jag börjat få migrän, så vi tog tunnelbanan tillbaka till Bayswater. Här råkade vi kliva på fel tåg (vi tog grön istället för röd linje, de har samma slutstation så det blev lite tokigt). Men då fick vi ju se en annan station och det var ju lite trevligt det med. 
 
Efter lite vila gick vi till en pub som ligger en bit från hotellet, puben som ligger på samma gata var rätt tråkiga och vet inte vad service är, så de går vi inte till mer. På puben The Swan (typiskt namn, eller hur) testade jag en kycklingpaj, med sås och pommes till. I alla brittiska filmer äts det ju paj, så jag var tvungen att testa. Kan säga att jag är glad att jag gjorde det, jag blev mätt men kommer nog inte äta det igen.
 
 
Dagens steg: 24 326

London Baby! - dag 4