1 Läs mer >>
Så här dags på året tar jag fram en av mina absoluta favorit-kokböcker: Soppor, Bröd och Röror av de fantastiska systrarna Eisenman. Jag älskar den här boken, som jag fick 2006 eller 2007. Bilderna är fantastiska och recepten underbara. Jag bläddrar och planerar höstens och vinterns soppmiddagar. För visst är det så gott med en varm och god soppa, nybakat bröd med någon god röra på. 
 
 
 
Igår blev det en smarrig Gulaschshoppa från boken, två nybakade bröd (grovt rågbröd och tekakor - inte från boken) men rörorna glömde vi bort. Vad gör väl det när det var så där smarrigt gott. Kidsen åt med god aptit, särskilt knasbollen som fullkomligt älskar Gulaschshoppa. 
 
 
 

Höstmat

0 Läs mer >>

Så var den här semestern slut. En kortare än vanligt, jobbigt att gå ner från 5-6 veckors ledighet tillsammans till bara 3 veckor. Mycket som skall hinnas med på kortare tid.


Vad har vi då gjort? Vi har badat och solat lite, fiskat makrill, hängt hos papps på Tjörn och målat hemma. Lagom mycket kan man kanske tycka, vi hade velat göra mer.

Vad har vi då inte gjort? 
- Vi har inte varit sociala och träffat vänner. Det var så många vi tänkte umgås med och bara ett par hann vi med. 
- Göra en massa utflykter. Vi hade tänkt åka till Anten, Tanum och många andra ställen. Ingenstans kom vi, förutom till Tjörn förstås.
- Storstäda och röja hemma. Lite målning har vi gjort men det är allt.
- Scrappa en massa. Har scrappat rätt bra i början men sen tog det stopp. 

Nu sitter jag här hos papps och dricker bubbel och äter lösromskex. Och tänker på nästa års semester. Vi planerar också höstens fester och tillställningar (än så länge är det en fest). 

Försöker att tänka positivt och inte deppa ihop. Är inte alls redo för jobb eller höst. Känner mej mer trött nu än innan. Jäkla tur att det bara är två veckors jobb innan det är en veckas semester på Thassos i Grekland. 


Semesteravslut

0 Läs mer >>

Ibland tröttnar även den mest inbitne scrapnörden på det man gör. Ibland behöver man utmanas lite. Så i höstas slängde jag ut en fråga till mina scrapnördvänner: Ge mej en utmaning till nästa mara! Och vilken utmaning jag fick....

Detta skall jag tydligen göra om två veckor. Jag som hatar cirklar, i alla fall det förbaskade verktyget som man gör cirklar med... 


När jag fick utmaningen visste jag i alla fall vilka foton jag skulle använda. Alltid något.

Så här sitter jag nu och funderar. Jag har funderat rätt mycket på hur jag skall lösa detta uppdrag. För att få ihop det måste jag räkna lite, så jag får rätt mått. Och det är här det skiter sig. För jag gillar verkligen inte siffror och matte. Trots toppbetyg i just matte från gymnasiet och trots en Fil kand i ekonomi är siffror nåt jag avskyr. Och jag har glömt allt, och på kuppen blev jag nog världens sämsta ekonom. Knasbollen är numera bättre på matte än vad jag är.


Till råga på allt kan jag inte heller bestämma mej för vilket papper jag skall börja med. 

Så tack för utmaningen, Suz. Skall fundera ut något utmanande till dej snart. 

Omöjligt uppdrag

0 Läs mer >>

Vad är det med hösten och mat? Jag får ett sånt sug att laga husmanskost. Sån sug att jag kl halv sju på lördagskvällen sätter på en Sjömansbiff.... Hoppas att familjen ätit tillräckligt med godis att de inte är vrålhungriga, för middagen lär dröja.

Medans maten puttrar på spisen, bläddrar jag i Morberg lagar husmanskost samtidigt som jag smuttar på en kall Strongbow. Och nu har jag fått en idé. Om man skulle ha som mål att laga alla (nästan i alla fall) recepten i den här boken i vinter. Hmmm, det tål att tänka på.

Husmanskost-höst

1 Läs mer >>

Med kidsen hos farmor och farfar tog vi pendeln in till stan. Bokmässan here we come, liksom. Jag hade två klara mål med dagen, att lyssna på Malin Wollin och få böcker signerade till kidsen av favoriterna Anders och Sören (Bert och Sunes författare ni vet).

Vi såg kändisar till höger och vänster, spännande små förlag här och där, hörde folk bli intervjuade högt och lågt, och vi kollade böcker. Förstås. Det är ju bokmässan. Knasbollen fick äventyrsböcker (nån signerad, om nu författaren sitter där får man ju passa på) och knäppisen fick (förstås) en Frost-bok.

Vi gick runt där med en blick på klockan, fick ju inte missa våra (läs mina) mål. Mr P:s mål med dagen var att köpa böcker, främst deckare, så han stannade i typ varje monter och köpte nåt.

12.45 fick vi plats vid den lilla scenen i Piratförlagets monter. Fredrik Belfrage presenterade Malin Wollin och intervjuandet kunde börja. Jäklar, vad hon är rolig, den där Malin. Den där kvarten gick alltför fort. Vi hade kunnat lyssna mer, även Mr P faktiskt. Signeringsdags och jag skyndade mej att ställa mej i kön. I mitt huvud hade jag tänkt ut en massa saker att säga, bäst att vara förberedd. Men när det blev min tur blev jag alldeles starstrucked. Fick knappt fram mitt namn.

Så jag fick inte fram att jag beundrar hennes sätt att skriva. Humorn är fantastisk. Att jag börjar varje morgon på jobbet med att läsa hennes blogg. Att jag vill bli som hon (alltså hennes karriär, inte så där "Ensam kvinna söker"-aktigt och jag vet ju att jag inte kan bli så där lång och smal). Att hon är en inspiration alltså. Allt det här skulle jag sagt men fick knappt fram mitt namn. Men jag fick boken signerad och det är alltid något.

Som en extra bonus fick jag också Martina Haags bok signerad. Tänk vad glad man blir av vissa personer, bara man ser dem. Martina är en sån. Jag blir bara glad av henne.

Signeringen till kidsen gick smidigt. Trodde nog att kön till Anders och Sören skulle vara längre. Knasbollen fick en alldeles unik signering. Hoppas han tycker om den. Knäppisen fick också en. Förstås. Annars hade det nog tagit hus i h-te här hemma. Varje gång jag ser de killarna blir jag lika glatt överraskad hur trevliga de är. Inspirerande det också. Glada och trevliga människor gillar jag!

Efter allt detta starstruckande och köande och signerande var vi trötta. 2.5 timmes bokmässa var allt vi orkade med. Rätt dåligt, om man tänker efter. Och vi som skaffat barnvakt ända tills i morgon för detta. Aningens onödigt kanske. Vi hade ställt bilen nära thaien, så vi lätt skulle kunna ta med mat hem, när vi kom på kvällskvisten. Nu när klockan var halv tre, var det långt till bilen och för tidigt för thai, så vi åkte hem och åt godis. Sånt kan man göra när kidsen inte är hemma.

Får nog ta ett glas vin och kolla över inköpen. Vilka böcker som skall bli julklappar och vilken bok jag skall börja med. Och beundra min nya fina Filofax. För är man pappersnörd och scrapnörd, ligger det nära till hands att bli en plannernörd också.

Starstucked på bok...

0 Läs mer >>

Helgen skulle, som vanligt ute hos papps, bestå av en massa jobb. Vi skulle flytta stenar och bygga en mur, vi skulle röja sly och börja med den där vedboden som vi tänkt på i ett år. Av allt detta blev det ingenting. Det var ju så underbart väder, så vi har promenerat massor, suttit i solen och fikat och papps och knasbollen tog årets kanske sista dopp i havet.

Brorsan har födelsedag idag och det började vi fira igår med kladdkaka och Christers äppelpaj (brorsans bästa kompis Christer introducerade detta recept för oss nån gång på 80-talet, därav namnet). Det är den absolut godaste paj jag vet.

Vi plockade sommarens sista blommor och åkte till graven. Det känns extra bra att sätta egna blommor på graven hos mamma och brorsan, som var såna trädgårdälskare.

 

Vi fortsatte den här fina höstdagen med att gå Sundsbyleden, som går på Mjörn vid Sundsby Säteri. Det är en oerhört vacker (och rätt jobbig) vandring på ca 5 km, genom en underbar skog. Kidsen gick hela vandringen utan att klaga och det är så mysigt att göra sånt tillsammans.

På säteriet var det höstmarknad. Jag älskar såna marknader. Provsmaka havtornsmarmelad och honung, bröd och köttbullar. Och allt är lokalt producerat. Och de allra flesta säljare tog swish (vad gjorde man innan swish? Den bästa uppfinningen på länge!), så vi fick köpt lite smått och gott. Kidsen red på ponny och åsna.

 

Totalt blev det 7 härliga kilometer i dag, härligt när jag nu inte kunde gå och träna. Det var mysigt att göra något av den här annars så sorgliga dagen. Ibland måste man ersätta sorgliga minnen med glada, och det gjorde vi idag. Skönt att ha en sån dag för jag vet att tisdagen blir väldigt sorglig och jobbig.

Firande och marknad

0 Läs mer >>
25 år har jag och min kompis Anna hängt i hop. 25 år! Det är en halv evighet och lite skrämmande att vi inte träffades på dagis utan på Universitets första skoldag. Självklart var vi fler som träffades då. Vi var ett stort gäng som hängde ihop mer eller mindre under dessa år. Men Anna och jag har hängt ihop sedan dess. 
 
Anna har en förkärlek till stadsvandringar. Vi har genom åren gått på en mängd olika vandringar i vår fina stad och har sett så mycket kul detaljer. Stadsvandringar är faktiskt jättekul. Så igår gick vi på stadsvandring i Olskroken/Bagaregården och den här gången ingick 2 ölstopp längs vägen. Området är extra kul för mej, som bodde där i ca 20 år. Intressant att få veta mer om mina gamla hoods. 
 
På en stadsvandring sänker alla under 50 snittåldern väsentligt och i går var det inget undantag. En tjej var yngre än oss, men annars var medelåldern säkert 70 +. Vi vandrade i Olskroken och fick höra om hyresupproret på 1800-talet, om varför Redbergsvägen heter just det (det var en man som hette Anders Rebba på 1700-talet som hade en krog uppe på det som idag är Rebergsplatsen. Vägen upp, alltså Redbergsvägen, kallades i folkmun för Rebba-liden. Det tyckte Anders var inte fint nog, så han döpte om det till Redbergsliden. På ett ungefär i alla fall), vi var i Redbergsparket och såg på utsikten, och kollade in alla gamla skolor i området. Vi kom till Halta Lottas och fick en liten lektion i vem damen i fråga var. Sen gick vi in och drack öl.
 
 
 
Väl där inne fick vi ett papper i handen och "Nu skall vi sjunga om Halta Lotta, alla 14 verserna". Då trodde jag att jag skulle smälla av. Anna var övertygad om att det var ett skämt. Men inte då. Vi, stackars chockade stadsvandrare, fick snällt ställa upp oss i ett hörn och sjunga. Inför ett fullsatt Halta Lotta, för självklart var det Quiz-kväll. Hu vad hemskt. Nog för att jag gillar överraskningar men inte den sorten. Och självklart går jag idag och sjunger "15 öre kostar supen, 15 öre kostar supen, 15 öre kostar supen. Uppå Halta Lottas krog i Göteborg".
 
 
 
Efter denna upplevelse gick vi ut i höstkvällen och vandrade ner till Bagaregården (som är uppkallat av en Bakare som var väldigt duktig, på typ 1700-talet eller så.) Hans bageri låg där Kulturhuset Bagaregården ligger idag. Därefter har det bland annat legat ett gästgiveri för det finare folket från Skår (pöblen fick gå på krogen vid Redbergsplatsen). Vi tittade på byggnader och skolor. Lite synd att det var mörkt, för det är fina hus. Och vi fick lära sig väldigt mycket om den sociala omsorg som fanns förr. Kungen byggde pensionärshus, och hus för ensamstående mödrar med barn, och änkehus.Vi lärde oss varför gatan Viloplatsen heter som det gör (jag hade trott att det skulle vara något spännande men det var helt enkelt en viloplats för de boende i husen där). Ja, vi lärde oss väldigt mycket. 
 
Vandringen avslutades med ytterligare en öl på puben Paddington. Men då var Anna och jag så fulla av kultur och historia att vi åkte hem. Mer än 3 timmars vandring orkade vi inte. Fast nu är jag lite sugen på en vandring på Östra Kyrkogården för att se alla mausolér och enormt påkostade gravar. Vilka var männen som vilar där? Det hade varit intressant att veta mer om. För på den kyrkogården har jag gått mycket när jag var mamma-ledig. 
 
Stadsvandringar är fantastiskt kul! Gå på stadsvandringar och lär er mer om stan! Så kul. Med eller utan öl. Och med, eller helst utan, en sånguppvisning. 

En lång vänskap oc...

0 Läs mer >>
Idag skulle du fyllt 50! 50 är ju inte klokt, min brorsa skulle fyllt 50. Så tyckte du också, att det inte är klokt. Fast ändå hade du säkert planerat den här dagen. För när det kom till att fira, så var du inte den som gömde dej. Du gillade att ha kalas och att bli firad. Jag tänker lite på hur du hade velat ha den här dagen. Eftersom det är en fredag hade det nog blivit kalas på lördagen. Kanske skulle du grillat och kanske skulle kusiner, farbröder, fastrar och mostrar kommit. Och då hade vi ju hoppats på fint väder, för i ditt lilla hus hade inte alla fått plats. 
 
Jag väljer att tänka på din födelsedag och allt glatt kring den dagen, och jag väljer att inte tänka så mycket på i övermorgon, den där dagen för ett år sen då livet rasade ihop. Igen. Vi väljer att tänka på det trevliga, att fira din 50-årsdag den här helgen, och inte tänka på vad som hände sen. Så gott det går i alla fall. För sorgen är ju med oss hela tiden. Den släpper aldrig taget men den mattas av emellanåt men så kommer den tillbaka, som ett slag i magen. Saknaden är där hela tiden och jag vet inte hur många gånger jag tänkt att "detta måste jag berätta för brorsan" och då kommer ju det där slaget i magen igen. 
 
Så idag har vi lagt en blomma på din grav och tänkt lite extra på dej. Nu sitter vi framför brasan och har det mysigt. Och i morgon kommer vi äta lite gott, för att fira dej lite till. För vi vill fira dej ordentligt, när du nu fyller 50.
 

Jag hoppas att du har haft en fin födelsedag ändå. Att mamma och mormor, farmor och farfar, moster Bibbi och Evert, morbror Bert och alla andra nära och kära, som finns där du är, firar dej. För det är så jag vill tänka att det blir, att man träffar alla kära igen. Vi ses alla i Nangijala, men jag hoppas ändå att det dröjer ett tag. 
 
Jag saknar och älskar dej, brorsan, nu och för alltid.

Grattis brorsan!

0 Läs mer >>
Jag vet, jag är så tjatig. Men jag älskar den här stan. Det kan bero på att jag mest håller till i ett industriområde i Mölndal, och att jag är lite svältfödd på stan. Men ändå. 

Fick en stund över mellan mina möten idag, så jag tog en promenad från Järntorget till Grönsakstorget, via Haga. Haga är så härligt.

Visst, vädret idag hjälper ju till. Varmt och skönt, mulet men inget regn. Träden börjar skifta i gult och allt är härligt.

Jag väljer att inte tänka på alla vägarbeten eller utryckningsfordon. Idag vill jag bara tänka ljust och fint. 

Älskar stan!

0 Läs mer >>
Det är dags för en liten sammanfattning av året som gått. Att kalla året för det värsta någonsin är att ta i, det finns inget som slår 2005 (då var jag sjukskriven 6 mån, sen bröt jag foten, utreddes för ofrivillig barnlöshet och min mamma gick hastigt bort), men årets sista 3 månader var väldigt jobbiga.
 
Våren präglades av att jag fått nytt jobb inom regionen. Ett jobb som jag fortfarande inte kan förklara vad det innebär.... men det har med IT att göra, för verksamheten (inte IT-sidan). Avvecklande av gammalt jobb varvades med kurser och möten om det nya. Allt var nytt och spännande, det var ingen som haft tjänsten före mej heller så det var verkligen nytt för alla.
 
Sommaren var lång och solig, semester i 6 veckor. Vi åkte till Dalarna på en härlig semestervecka och allt var toppen. Semestern fortsatte med sol och vi var hemma och ute hos pappa, lite då och då. Som avslutning tog hela familjen tåget till Köpenhamn och hade några dagars storstadssemester. Kidsen var så duktiga,de knatade runt i timmar och utan att klaga. Och om vi skulle säga att vi skall flytta dit kommer vi mötas av jubel, för Köpenhamn är numera favoritstaden (fast de har å andra sidan bara sett Göteborg, Kungsbacka, Mora och Fredrikshavn innan....).
 
   
 
Hösten började så bra, med sommarväder och sol. Knasbollen började 2:an och knäppgöken blev äldst av dagisbarnen. Jobbet blev tungt med ett mastodontprojekt som aldrig verkar ta slut. Och så hände de som hände med min bror och allt blev svart, dystert och oerhört ledsamt. Och mastodontprojektet rullade på och jag rullade med. Så december slutade med att jag sniffade på den där väggen som ingen vill möta. Tur att jag fick vara långledig och återhämta mej.
 
Och födelsedagar har det varit, som vanligt. Nästan alla födelsedagar firas i vår familj, så det blir ett fasligt firande. Till det kommer de där speciella personernas födelsedagar, som min fina kusin M som bjöd flott till Trollhättan. Gissa vad som hände - magsjuka på ett barn! Grattis, Tack och Hej fick jag hälsa kusinen. Hon blev lite firad i september sedan, på samma dag som sin systers födelsedag så vi firade henne också. Den lilla knäppgöken blev 5 och huset fylldes av glada och ystra barn som fick ansiktsmålning av duktiga svägerskan och tatueringar i mängder. Knasbollens födelsedagsfirande kom liksom av sig i oktober, mitt i all sorg och elände. Hans barnkalas skall bli snart, i januari har vi tänkt.
 

2014 var året jag faktiskt började träna. Min resa till träningen började egentligen under hösten 2013, när jag kom med i en studie kring stress och träning. Nu misslyckades jag förstås fullkomligt under studien, istället för att bli lugn och harmonisk blev jag totalstressad över alla krav på träning. Men det såddes ett frö och idag kan jag bli på ett väldigt dåligt humör om jag inte kommer ut och tränar. Så jag var lite trög i starten men sen satte jag igång.
 
Tja, det var väl en sammanfattning av mitt 2014. Dags att ta tag i 2015 och jag har lite funderingar och tankar kring framtiden. Det blir ju gärna så, när man hamnar i kris och omvälvande saker händer. Det är då man kan hämta kraft och göra ändringar. Jag tror inte på nyårslöften, så det tänker jag inte avge några. Men jag tänker se till att jag tänker göra det bästa jag kan, i vad jag än företar mej. Att jag skall se till att mina barn och familj minsann inte skall få ta hand om en sönderstressad mamma, utan att jag skall hålla mej långt, långt borta från alla väggar som står i vägen. Och jag tror att jag skall lära mej något nytt som kanske Bollywood-dans, stavhopp eller plattläggning. Vi får se vad det blir. Fortsättning följer......
 
Gott Nytt År!!!!!

Mitt 2014

0 Läs mer >>
Framför kaminen hos pappsen är det så mysigt. Och att äta pepparkakor och dricka te där skapar värsta julkänslan! Den kom ovanligt sent i år, julkänslan. Den kommer alltid i september. Fast jag har ju haft lite annat att tänka på än jul, om man säger så. Men nu när jag vi tagit avsked av min bror och man kan börja ta nästa steg, så infann den sig. Julkänslan. Då spelar det ingen roll att regnet öser ner och det är grått och höstigt. Snart kommer den härliga JULEN!!
 
 
 
Och för att tiden fram tills dess inte skall vara alltför sorglig och långsam, kan man ju hitta på en massa mysiga och trevliga saker. Lite sånt här funderar jag på:
 
- Höststäda: jag skall städa trädgård, vind, förråd, barnens garderober, Facebook och Instagram, bilen, köksskåpen och tvättstugan. 
- Åka till Ullared: julklapparna måste köpas och Mr P får snällt åka med.
- Kusinmys hos bästa M: krypa upp i soffan, dricka te (eller vin för den som hellre vill det) och prata om livet. Gråta en skvätt och skratta en del. För det är min kusin M förbaskat bra på (även om mitt besök blir en överraskning). 
- Planera en minisemester till våren med min bästa vän A (som verkligen inte vet något om mina planer....). Jag funderar på Köpenhamn. Vi får se vad hon säger om det...
- Tänka ut hur W:s rum skall inredas, nu när vi börjar närma oss tapetsering. Efter några veckor på extrasäng i syrrans rum, med leksaker i vårt sovrum, börjar vi alla ledsna på kaoset. 
- Julgodis: vilka julgodis skall jag göra i år? Och vilket godis brukade brorsan göra som man inte kan klara sig utan? Traditionerna måste ju hänga med lite till, eller så tar vi en traditionspaus och hittar på något nytt. Det sista lät mer som jag...
 
Just nu vill jag i och för sig helst sova och det i ungefär en vecka, utan att bli störd. Utan små tassande kalla fötter som väcker mej och utan små barn som skall sova näsa mot näsa, med den lilla armen runt min hals. Och utan en barnfot på kinden precis när man somnat. Det hade nog varit det bästa just nu. 

Äntligen julkänsla!!!

0 Läs mer >>
När jag startade denna blogg bestämde jag mig för att jag bara skall skriva glada, roliga och inspirerande inlägg. Just därför blir det ibland lite tyst på bloggfronten. Jag vill bli glad och uppiggad när jag läser bloggar, inte ledsen och nedstämd. Det har jag nog av i mitt eget liv och därför vill jag inte heller dela med mig av mina sorger och ledsamheter.
 
Men nog om detta, för på årets sista dag skall man ju sammanfatta året som gått och även se fram emot nästa. Så 2013, hur var det då? Jo, det var glatt och roligt, men flera stunder av sorg och ledsamheter.
 
För att sammanfatta det i punktform:
- vi har renoverat lite hemma, några rum har fått nya tapeter och färg
- huset har fått ett nytt tak (nödvändigt men jag hade ju hellre åkt på en härlig semesterresa för de pengarna)
- blommorna och grönsakerna i trädgården växte mer än jag trodde de skulle - härligt!
- sommaren var fantastisk, att inte behöva stressa till stranden så fort solen visade sig utan vara hemma trots underbart väder är vardagslyx
- Mr P har fått nytt jobb och attans vad mycket han fick jobba, men kul verkar det vara
- jag fick en ny tjänst, fast jag vet inte än vad det innebär eftersom det inte börjar förrän 1 mars
- E fyllde 4 år och hade sitt efterlängtade rosa kalas. 
- W fylld 7, hade ett stort och härligt Halloweenkalas för hela klassen - och några till, och fick en stor härlig monstertårta
- vi såg både Gyllene Tider och Robbie Williams på Ullevi, båda konserterna var fantastiska och vädret såklart suveränt
- på semestern var vi både på fårfarm och fästning, vi har sett djur och varit på Liseberg, badat i hav och badsjö
- vi har varit på en väldans massa kalas men bara en 40-årsfest.
 
Tja, det är något av allt som hänt under året som jag kommer på just nu.
 
Var är då förväntningarna på 2014?
 
- jag hoppas att "mesvintern" håller i sig, eftersom jag hatar snö och kyla. Och att sommaren blir lika underbar som 2013.
- göra mer saker som gör att jag mår bra, för om jag mår bra blir jag ju en bättre mamma, sambo, vän och kollega
- inte vara förkyld och bli bättre från min värk 
- göra mer kreativa saker
- vara mer med människor som jag mår bra av och lägga mindre energi på de som får mig att må dåligt, både i verkligheten och på alla sociala media.
- renovera lite mer inne och huset skall få nya fönster
- fixa till lite i trädgården och samtidigt skall vi vara mycket hos pappa och hjälpa honom med hans härliga trädgård
- jag hoppas att vi umgås ännu mer med släkt och vänner, nya och gamla
- en hel del kalasande kommer det bli
- en härlig semester räknar jag med
- spännande att se vad min nya tjänst utvecklar sig till
- släppa på kontrollbehovet och stressa mindre
- fira att E fyller 5 år med ett prinsess- och piratkalas har hon bestämt.
- fira W:s 8 årskalas, kanske som Halloweenfest igen
 
Nyårsaftonen skall vi fira hemma, utan krav och måsten. Vi skall äta gott i våra myskläder och sitta i soffan och se alla fyrverkerier. Det blir precis som vi vill ha det en sån här dag.

Tack 2013 - välkom...