Storkalas

Papps fyllde 80 år i maj men detta firade vi först i går.

Och jäklar vad det firades. Från klockan halv ett till halv elva på kvällen. 60 personer kom och gick. Det var hans syskon och kusiner.  Syskonbarn med respektive och syskonbarnbarn. Gamla grannar och grannar som flyttat. Mr Ps föräldrar och syster. Bästa Rs son och svärdotter och Rs bästa vän. Och en hel hög med vänner till papps och R.

Det åts och dracks och vännerna sjöng hyllningssång och höll tal. Och så åts det igen. Och stämningen var på topp och tacksamheten, över att papps klarade av den här jäkla vintern och våren, gick inte att ta miste på. Alla ville hylla den sega glada gubben som är min papps. Och alla var genuint glada över att få komma hit och fira.

Det serverades marinerad fläskytterfilé med potatissallad, grönsallad, couscous, melonsallad, oliver, bröd, ostar och vattenmelon. Rabarberkaka med vaniljsås till efterrätt. Och det blev över alldeles lagom mycket, lagom till lunch idag. Förutom köttet och grönsalladen, det får vi äta på lite längre. Tyvärr tog brödet slut. Det måste vara det godaste jag bakat. Tur att jag har jäst kvar hemma, för det skall bakas igen.

Mr P sprang runt och fotade, så jag hoppas att det blir några bra bilder. Han tog över 400 bilder, så några borde man ju kunna använda. Kidsen sprang runt och plockade undan. Knäppisen tog det hela ett steg längre, när vännerna kom. Hon sprang och hämtade vin och kaffe till tanterna och gubbarna. "Mamma, Anita behöver vin!".  Alla som hade mynt gav dem till henne (Knasbollen fick lite också men han tillbringade en stor del av kvällen i sängen och vilade). Nästan 100 kr fick ungen ihop, ibland bara av att visa sig. "JAG ÄLSKAR MITT JOBB" ropade hon glatt när hon kom in i köket. Sen slocknade hon, innan alla hade gått hem.

Så nu ligger jag här i sängen och fötterna värker fortfarande. Alla sover för det blev sent igår. Snart skall vi upp och plocka ihop bord och stolar. Tälten skall rivas och det sista skall städas bort. Sen kan jag verkligen börja min semester. 



Bästa helgen eller en lycklig nörd

I ett helt år har jag längtat och planerat. Ända sen mina scrappisar J och J var på Design in Papers Meet and Greet förra året. Vad är detta, undrar ni nog. Ni som känner mej anar nog vad det är, något med scrapbooking tänker ni. Och visst har ni rätt. En hel helg med scrappande, en hel helg med den bästa sortens nörderi. En lokal full med hundratalet lika underbart nördiga som vi är. Fatta vilken helg det skulle bli!


Jag och scrappisen S var aldrig med förra året, men som vi längtat. Och när platserna släpptes anmälde vi fyra oss på studs. Sen dess har vi planerat, längtat och funderat. Ju närmare helgen vi kommit, desto mer har vi chattat med varandra. 20-30 meddelanden om dagen kunde det bli. 

Och nu är den över. Värsta bästa nördhelgen. Som inte alls blev som jag tänkt mej, den blev om möjligt så mycket bättre (här passar det att sjunga på signaturmelodin till just Så mycket bättre: så mycket bättre när vi är tillsammans, så mycket bättre för oss allesammans, så mycket bättre för oooooooss!). 

Klockan nio hängde jag på låset till lokalen på Lindholmen i Göteborg, fick min goodiebag (jovisst fick vi en maffig sån) och letade upp min plats. Strax efter kom S (J och J var lite sena) och vi kunde börja med frukost (japp, frukost i stil med hotellfrukost dukades upp). 

Förutom Meet and greet var det också en mässa, som vi fick förtur till. Vi kollade in utbudet innan vi gick på kurs. I nåt som heter Mixed media layout. Här lärde vi oss nya tekniker (och fick även här en maffig goodiebag) och fick oss att lämna våra trygghetszoner. Skrämmande men kul. Rätt nöjd med mina alster, men vet inte riktigt om det är nåt för mej.

Vi fick smarriga luncher båda dagarna. Och fika. Och frukost även på söndagen. Så gott och mycket. Helt fantastiskt lyxigt, äta så gott och göra det jag älskar. Och som om det inte vore nog, fanns det också en bar där man kunde köpa vin! Ni fattar ju lyckan. 

Det har varit tävlingar, utlottningar och utmaningar med fantastiska priser (jäklar vad jag tävlade men inte vann jag ett smack. Inte S heller, men vi gladde oss åt J som vann en gång och den andra J som vann inte mindre än två priser). Det låter ju himla fint, men lite sur är jag allt. Nästa gång skall jag tävla ännu mer och satsa på vinst (ok, lotten avgjorde en del tävlingar men ändå). 


Men nu sitter jag här hemma, i soffan med te och Sagan om kungens återkomst på TV. Och känner mej lite tom och deppig. I ett helt år har vi längtat och nu är det över. Ett helt år till nästa gång (jo, Cissi, det måste bli en till nästa år!). Vad skall vi nu chatta om 20 gånger om dagen? Vad skall vi nu planera? En scrapresa till Utah, scrapbookingens mekka? En tur till England för en helg med nån scrapguru? Vad skall vi hitta på??? 

Det är en förbaskad tur att vi har våra vanliga härliga scrapmaror, på Scrapbook etc inne i stan. Annars hade jag nog gått under. 

22 timmars scrappande, som inte ens kändes som 10, har fått mej full av inspiration. Så kul att kolla in alla duktiga tjejers (vore kul med en och annan kille också) alster på plats och på instagram (kolla in #DiPMeetandGreet2017 så får ni se). Jag har inte tid att jobba i morgon och inte heller resten av veckan om jag tänker efter. 


Mamma Mia, vilken kväll!

Tänk dej att du får sjunga hur mycket du vill, hur högt du vill, applådera när du vill och jubla lite om du vill. Visst låter det underbart! Idag har jag varit på Bio Roy på sing-a-long med filmen Mamma Mia. Så jäkla kul!


En underbar måbra-film och trevliga människor, vad kan gå fel? Halsen är lite trött av allt sjungande men resten av mej är full av glädje. Snart får jag nog göra om det. 

Visa fler inlägg