Granen på plats

Tyst på bloggen ett tag, anledningen är privat men jag kan säga att livet inte är vidare rättvist. Men för att barnen skall få en bra jul får man ju bita ihop mellan allt elände.

Så idag åkte vi ut på landet och sågade oss en gran. Inte hur som helst, förstås, utan hos en odlare. Man fick låna en såg och sen fick man ge sig ut på odlingen och leta. Där ute på landet var det en del snö och mer föll när vi var där. 

Det var verkligen så mysigt och kul. Knäppisen valde att stanna hemma, tre timmar på leklandskalas tog ut sin rätt, men Knasbollen, Mr P och jag åkte iväg. Svårt att hitta en fin gran bland all snö men vi blev nöjda till slut. 

Knasbollen sågade och ropade: "Timber!" när trädet föll. Vår lilla gran såg futtig ut ute på fältet och jämfört med andras granar. Framför oss hade några en gran där 4 personer fick hjälpas åt för att få den genom nätgrejen. Vår gran fixade säljaren själv på 5 sekunder. 

Men här inne är den perfekt. Så fin och det luktar underbart. Känner att julstämningen trots allt börjar komma. Tyvärr kan jag inte visa en pyntad gran än, den står fortfarande och droppar isklumpar, men i morgon kommer bildbevis. Ni får nöja er med bilder från när vi hämtade den. 




Bortglömt

Varje år, så där framåt sommaren, brukar vi hitta en bortglömd tomte. Det är aldrig samma tomte och aldrig på samma ställe. Men i år har vi nog tagit priset. Vi vet ju förstås inte än om vi glömt något mer, men detta....

På väggen vid trappan hänger kidsens julkalendrar. Ca 130 cm höga. Inte vidare svåra att missa, men det har vi tydligen gjort. 


När vi tidigare hittat de bortglömda tomtarna, har de fått stå kvar. Men två stora kalendrar mitt i trappan kan ju knappast hänga kvar där i 11 månader. 

Så jäkla seg

En nästan ledig helg, bortsett från träning, match, scrapmara och innebandyträning. Ja just det, vi är hundvakter också. Men bortsett från det har vi haft en ledig helg. Och då hade jag tänkt att göra en massa saker. Förstås. Vad är en ledig helg utan planer, liksom. 


Vad fick jag gjort? Knappast något. Seghet och latmask tog över. Jag fick visserligen gått på min smått heliga scrapmara. Men i övrigt, nästan inget. 

Jag började att slå in julklappar, men gav upp för att det var så trist men också att etiketterna inte hade något klister kvar. Sånt får mej att tappa sugen. 

Sen tänkte jag baka, men somnade på soffan en stund. Och när jag väl vaknat upptäckte jag att vi hade varken jäst eller florsocker. Och det var bara de kakorna jag kände för att baka. 

Men jag hann att leka lite med snapchat, och utbyta några roliga bilder med Sura-svägerskan. Det är ju rätt viktigt, att vårda de sociala kontakterna, menar jag.

Jag har faktiskt varit ute i det fina vädret med hundarna. Lite. I något som liknar vårväder. Underbart. Med sådana vinterdagar kan till och med jag älska vinter.

Och kidsen har gjort årets marsipanfigurer. Gjort på överbliven marsipan från årets tårtor, därav de otroligt juliga färgerna (obs ironi). I år kommer vi att äta skräcködlor, Darth Vader och olika typer av bollar.

Och i veckan som kommer lär jag inte hinna något. Så jag får satsa på nystart nästa helg. Då har vi bara gymnastikuppvisning, köpa och klä julgran, julbrunch på restaurang med svärföräldrarna och innebandyträning. Vad jag vet. Just nu i alla fall. Då kanske jag får bakat lite, slåtg färdigt julklapparna, skrivit julkorten och kanske julstädat. Annars får det faktiskt vara. Jag bryr mej faktiskt inte i år. Kanske latmasken vinner helt och hållet. Och det kanske är skönt  

Visa fler inlägg