På väggen

Dagens fotoutmaning på Instagram har temat En vägg. Vi har väldigt många fotografier på våra väggar, fotografier från tillfällen som är speciella för oss, speciella platser och människor. 

På väggen i matrummet hänger det tre fotografier som är väldigt speciella. Det är min mormor, min mamma (och pappa) och Mr P:s mormor. 


Tre starka kvinnor som vi har allt att tacka för. Hade nu Mr P:s mamma också suttit på den väggen, hade hela matriarkatet varit fullbordat.

Min mormor var en stark kvinna som var ensamstående med fem barn att försörja. Trots att jag bara var 6 när hon dog, har jag många starka minnen av henne.

Min mamma var också en stark kvinna, som följde sin inre röst och utbildade sig långt hemifrån när jag var liten. Och det hade inte funkat om jag inte haft en fantastisk pappa, som var långt före sin tid med jämställdhet och skötte hemmet och oss barn på veckorna när mamma var borta. Hon var också stark att stå emot mina tårar när hon åkte iväg, det vet jag inte om jag klarat av. 

Och Mr P:s coola krutmormor. 93 år och still going strong. Hon röker och svär men är så snäll och mysig. Bor långt uppe i norr, i sitt hus i en by med väldigt få invånare. Och klarar sig själv. Sällskap har hon dock i Mr P:s morbror som bor där. 

Hade svärmor suttit där, som sagt, hade väggen varit komplett. Hon är också en stark kvinna, som trots att hon är värd att ta ut sin pension, fortfarande jobbar på. Som, tillsammans med svärfar förstås, alltid ställer upp för oss och barnen. 

Inser att detta inlägg hade passat lika bra i går, på kvinnodagen. Men varför ha bara en dag när man hyllar sina nära, kan man göra det när som helst.