En liten kris... och kosläpp

Långt uppehåll från bloggen. Egentligen vill jag skriva varje dag men just nu har jag drabbats av en kris. Skall bloggen leva kvar? Vad skall jag skriva om? Måste man inrikta sin blogg mot något speciellt område? Vem bryr sig egentligen? 
 
Ja, såna saker funderar jag på rätt mycket nu. 
 
Mendan jag funderar vidare slänger jag in bilder från lördagens kosläpp (lite suddiga dock, de togs med mobilen och solen gassade så att jag inte såg skärpan när jag tryckte av). Vi bor så jädra bra att vi bara har 1 km till närmsta bondgård, trots att vi bor ett stenkast från centrum, station och skolor. Rätt bra läge, faktiskt. Så vi tog en promenad i det underbara vädret. Och tur var ju det, det var kaos med alla bilar och parkeringar. Då hade man ändå gjort en stor åker till p-plats men det räckte inte. Runt hagen stod det människor i 5 rader, eller så. Vi kom rätt tidigt så vi fick en toppenbra plats, alldeles intill staketet. 
 
Jag gillar kosläpp. Så glada och ystra kossor. Fast när man stod där och väntade undrade jag lite om det inte är vi föräldrar som gillar det mer än barnen.