Hipp hurra!
Han som alltid ställt upp och alltid kört och hämtat mig överallt. Han som fixar nästan allt som går att bygga, även de mest konstiga saker. Som när sonen ville bygga en rymdraket med morfar, eller en pall. Eller en pinnlåda.
Han som alltid har haft tid för mig, brorsan och mina barn, trots att han alltid har tusen sociala grejer att vara med på. Och han som alltid har nåt att göra där hemma och som känner sig onyttig om han inte gått sin dagliga runda (den genen har jag inte fått). Han som älskar sina pelargoner och i år nog "bara" har typ 50, ett dåligt år.
Så idag hyllar vi denna oförskämt pigga 85-åring med en bildkavalkad. Mycket 70-tal men även lite 80-tal.
Hurra hurra och tack för att just du blev min pappa! Och morfar till mina kids. Bästa nånsin! Älskar dig!!
